Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.1. Öfversikt af svenska folkets historia. Af skriftställaren E. Svensén, Stockholm - II.1.e. Folkungatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Albrekts regering är tiden för konungadömets djupaste vanmakt i
Sverige och adelns högsta men icke ärofullaste maktställning. Vid
denna tid utdogo nästan samtidigt de gamla konungaätterna i Nordens
alla tre riken, och arfsrätten efter dem alla samlades i en kvinnas
hand, eller hos drottning Margareta af Danmark. De med konung
Albrekt missnöjda svenska herrarne erbjödo henne Sveriges krona,
och sedan Albrekts här blifvit besegrad vid Falköping (1389), kom
föreningen mellan Nordens tre riken, Sverige, Norge och Danmark,
till stånd. Härmed inleddes medeltidens sista tidsskede i vårt land,
den s. k. Kalmarunionen.
[Vadstena kyrka.]
Den nu tilländagångna folkungatiden hade i vårt land varit
vida rikare än de föregående århundradena på framstående
personligheter. Birger jarl, Magnus Ladulås och Torgils Knutsson
voro alla härskarnaturer af framstående rang och alla därjämte besjälade
af en omsorg för det lägre folkets bästa, som för visso i andra
länder är ett sällsynt drag under medeltiden.[1] Sveriges ryktbaraste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
