Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.2. Demografiska förhållanden. Det svenska språket, af docenten fil. dr O. von Friesen, Uppsala - II.2.b. Demografi - II.2.c. Folkmängden i olika landsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKMÄNGDEN I OLIKA LANDSDELAR.
87
Hvad först angår lapparne, äro dessa sedan urminnes tider bosatta i
Lappland samt därjämte till ett mindre antal i Jämtlands län. Att,
såsom på tyska etnografiska kartor nästan alltid sker, beteckna
hela den inre delen af Nordsverige ända ned till 62 :a latituden
såsom innehafd af lappar, är fullkomligt oriktigt. Af Jämtlands
läns 110,000 inb. utgöra lapparne blott 800, och till och med i
Lappland äro dessa senare i så afgjord minoritet, att blott en enda
socken därstädes finnes, i hvilken den lapska nationen utgör mer
än hälften af befolkningen; denna socken är den allra nordligaste
i vårt land (Enontekis). I Lappland i dess helhet utgöra lapparne
ej ens tiondedelen af befolkningen. - Lapparne, som tillhöra den
mongoliska stammens finsk-ugriska gren, äro delvis ännu nomader
(dock i allt mindre antal) och utgöra i etnografiskt hänseende
ett ganska märkligt folk, en synpunkt som det dock ej ingår i
detta arbetes plan att närmare behandla. Att förlika de stridiga
intressena mellan lapparne och de svenska nybyggarne samt förekomma
de förstnämndas undertryckande i mån af en högre kulturs framsteg
har varit en ganska svår uppgift för den svenska lagstiftningen,
utan hvars humana anda den lilla lapska kontingenten säkerligen
länge sedan skulle varit försvunnen i vårt land.
De 20,000 fi n nar n e anträffas till ojämförligt största delen
i Norrbottens län, där de särskildt i Torneådalen utgöra en
kompakt massa. Enligt många forskares åsikt är denna befolkning
i själfva verket till större delen af svenskt ursprung,
ehuru den under århundradenas lopp - väsentligen genom de
svenska myndigheternas bristande blick för sakens innebörd -
vunnits för det finska språket. För närvarande utbreder sig dock
svenska språket märkbart i finnbygderna, genom de förbättrade
kommunikationerna med svenskbygden, i synnerhet järnvägarna, samt
genom den stora grufverksamheten, genom hvilken särsldldt Gellivare
förut förfin-skade socken återvunnits för svensk kultur. I våra
dagar sörjer äfven staten för utbredningen af svenska språket
genom frikostigt understödjande af folkundervisningen i dessa
bygder. Hos de finsktalande själfva råder ock en allmän önskan
att blifva delaktiga af den förmån, som ligger i kännedomen om
landets hufvudspråk.
I mellersta Sveriges bergslager skedde under sextonde och sjuttonde
århundradena en ej obetydlig finsk inflyttning, hvilken dock numera
fullständigt sammansmält med den svenska befolkningen. Detta
sistnämnda gäller äfven om den koloni af valtoner, som på
sextonhundratalet inkallades till järnverken omkring Dannemora.
Folkmängden i olika landsdelar.
Sverige indelas från historisk synpunkt i 25 landskap, hvilkas namn
och gränser framgå af kartan sid. 4. Från administrativ synpunkt åter
indelas vårt land i 25 län (jfr kartan sid. 89). Länens areal samt
deras folkmängd vid utgången af åren 1751, 1865 och 1899 meddelas
i tab. 4 sid. 88.
I genomsnitt omfattar ett svenskt län nära 18,000 kvkm. (de fem
nordligaste länen ända till öfver 52,000 kvkm. i genomsnitt, de
öfriga blott omkring 9,000). Det största af våra län, Norrbottens,
omfattar ej mindre än 106,000 kvkm., eller nära fjärdedelen af
hela vårt land och betydligt mera än hvart för sig af konungarikena
Skottland, Irland eller Portugal. De fyra nordligaste länen, Norr-och
Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands (alltså Hernösands
stift), omfatta 241,379 kvkm. eller mer än hälften af vårt land:
ytvidden af samtliga öfriga län tillsammans utgör nämligen blott
206,483 kvkm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
