Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.2. Demografiska förhållanden. Det svenska språket, af docenten fil. dr O. von Friesen, Uppsala - II.2.d. Folkmängden vid olika tider - II.2.e. Nativitetsöfverskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 II. DET
SVENSKA FOLKET.
En föreställning om folkökningen inom olika landsdelar vinnes af
tab. 4. Af denna tabell utvisas förhållandena såväl före som efter
1865, d. v. s. före och efter inträdet af den stora utvandringen.
Folkökningen var i äldre tider vida mindre varierande i den
ena landsändan gentemot den andra, än hvad fallet är i våra
dagar. Städerna voro då ännu mycket obetydliga, samfärdsmedlen
ofullkomliga, gränserna mellan olika yrken svåra att öfverstiga,
och emigration var en så godt som okänd sak. Följden häraf var,
att, i stort sedt, hvarje bygd tillväxte med sitt eget öfverskott
af födda. I våra dagar är nu allt detta mycket förändradt. Genom
emigrationens olika intensitet samt genom den så ofantligt
ökade omflyttningen inom landet har folkökningen blifvit mycket
ojämn. Inom de rena åkerbruksbygderna i södra Sverige befinner sig
folkmängden till och med mångenstädes i aftagande; ja, af de 1,704
landskommunerna i Götaland hade blott 510 en större folkmängd år
1895 än 1870; i ej mindre än 1,194 kommuner (visserligen de flesta
små) hade folkmängden således minskats. Såo mycket starkare är
tillväxten i vårt lands nordligare delar, »Sveriges Amerika». Ar
1751 ägde Norrland blott 8*26 % af Sveriges folkmängd; år 1865 hade
andelen stigit till 12’22 % och år 1899 till 16’59.
Nativitetsöfverskottet. Om den verkliga folkökningen i Sverige under
några årtionden befann sig i aftagande på grund af utvandringen,
har dock nativitetsöf verskottet i jämförelse med äldre tider
blifvit starkt förökadt. För närvarande kan detsamma emellertid
betraktas såsom ungefär stationärt. De absoluta och relativa talen
för de båda senaste århundradena äro följande:
födda- W*’ Öfverskott. Sb. hSft
1701/50 ...... ... 1,537,000 52,620 46,720
5,900 3’85 113
1751/00 ......... 2,054,585 69,319 56,871
12,448 6’06 122
1801/25 ......... 2,482,582 81,787 65,732
16,055 6’47 124
1826/50 ......... 3,094,886 98,057 68,918
29,139 9’36 142
1851/75 ......... 3,943,423 125,217 80,117 45,100
11-44 156
1876/002 ....... 4,742,000 137,400 81,800 55,600
11-72 169
I vanliga fall uppgår alltså numera i Sverige de föddas årliga
öfverskott öfver de döda till 11 å 12 °/oo af folkmängden. För Europa
i dess helhet är medelsiffran något öfver 10 °/00- Sveriges ställning
är alltså ganska fördelaktig. Än mera gäller detta, om de föddas
antal tages i proportion af de dödas. Mot hvarje hundratal aflidna
svara numera hos oss ungefär 169 lefvande födda, ett förhållande
som näppeligen öfverträffas af något folk i Europa med undantag af
det norska, hvilket hinner till 180. För Europa i dess helhet är
medelsiffran endast omkring 140 födda mot hvarje hundratal aflidna.
Öfver hufvud är nu sist anförda proportion, eller de föddas
antal till de dödas, ett af de mest betydelsefulla förhållanden,
som af befolkningsstatistiken belysas. Ett rent utomordentligt
exempel på sund lifskraft erbjuder befolkningen i vårt svenska län
Västerbotten. Under de åttiofem åren 1811/95 hafva i detta län födts
228,783 barn men aflidit blott 113,515 personer. Mot ett hundra döda
svara alltså här i medeltal för nästan ett helt århundrade ej mindre
än 202 födda. Särskildt för åren 1891/95 är motsvarande tal 207 -
alltså ingen förminskning.
1 Med approximativa tillägg för de i fält stupade eller annars
döda. - 2 Approximativa siffror för år 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
