Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.2. Demografiska förhållanden. Det svenska språket, af docenten fil. dr O. von Friesen, Uppsala - II.2.k. Giftermålsfrekvensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFTERMÅLSFREKVENSEN.
TAB. 17. Procenten af gifta inom befolkningens olika åldrar.*
111
Medeltal för åren
Bland 100 män i enhvar af nedanstående åldrar voro gifta:
Bland 100 kvinnor i enhvar af
nedanstående åldrar voro gifta:
20/50.
20/25.
25/30.
30/50.
20/45.
15/20.
20/25.
25/30.
30/35.
35/40.
1751/75 ........
64-7
60-4 59-8 59-1 56-1 54-5 53-7
13-6 12-0 11-6 9-9 7-3 7-3 7-5
51-6 45-3 45-4 44-1
38-7 39-6 38-1
85-7 81-4 81-5 82-1 78-1 76-7 75-5
59-2 56-7 57-2 57-5 53-8 52-4 52-4
4-1 37
2-7 1-4
l-o
1-1 1-1
24-5
22-7 22-6 20-3 17-4 17-8 17-fi
55-0 51-6 52-2 53-1
47-2 47-3 46-6
70-5 67-5 69-7 71-7 66-5 64-6 63-8
78-9 76-6 76-6 78-4 74-2 72-0 70-2
1776/00 .............
1801/25
1826/50
1851/75 .........
1876/95 ....... . ...... År 1895 ...... ____
Också bör ej förbises, att, om än giftermålen i Sverige ingås
mycket sent, så är dock antalet af dem, som öfver hufvud icke
inträda i äktenskap, jämförelsevis ringa. Af befolkningen öfver
femtio års ålder voro i Sverige år 1890 bland männen endast 8-7 %
och bland kvinnorna 14’e, som voro ogifta; motsvarande medeltal
för Västeuropa i dess helhet äro l O’o % för männen och 12’2 % för
kvinnorna. För männens del är Sveriges siffra alltså till och med
gynnsammare än medeltalet (hvilket visserligen delvis måste erkännas
vara beroende äfven å utvandringen samt å en tämligen hög dödlighet
bland de ogifta). Att ställningen är ogynnsammare för kvinnorna,
är blott en naturlig följd af den kvinnliga befolkningens ovanligt
stora öfvertalighet i vårt land.
Söker man efter orsakerna till giftermålsfrekvensens nedgång i
Sverige, så är af vikt att göra sig reda för, när denna minskning
egentligen tager sin början. Vid en närmare granskning af tab. 17 och
18 framträder, att tidrymden 1751/75 (i medeltal) företer en mycket
hög frekvens, som af flera skäl måste betraktas såsom exceptionell
(och skulle så anses hvar som helst i Västeuropa). Därnäst visar
sig, att under det halfva århundradet 1776/1825 minskningen är
ringa eller ingen. Hela tillbakagången kan således, i stort taget,
anses falla på tidrymden efter 1825 (egentligen efter 1835).
Hvad angår tidrymden 1826/50 (eller egentligen 1836/60) kunna de
låga talen här förklaras genom den abnorma talrikheten under denna
tid af ungdomsåldrarnas befolkning, hvilken föranleddes af det höga
antalet födda efter de napoleonska krigens slut. Den trängsel på
arbetsmarknaden, som häraf blef en följd (och som på den europeiska
kontinenten torde haft sin betydande andel i oroligheterna och om
hvalfningarna år 1848), minskade helt naturligt möjligheterna för
inträde i äktenskap. Under denna tid (1836/60) är det i själfva
verket, som äktenskapens försenande infaller i vårt land.
Den icke ur befolkningsförhållandena själfva förklarade minskningen
af äktenskapsfrekvensen begynner således först efter 1860. Orsaken
kan då ej vara någon annan än det redan förut påpekade förhållandet,
att vårt land under denna tid förts ut ur sitt forna, mera isolerade
näringslif och indragits i världskonkurrensen, under förhållanden som
för oss varit i hög grad ofördelaktiga - på sätt under afd. för våra
näringar närmare angifves. Häraf förklaras både äktenskapsfrekvensens
minskning och inträdandet af emigrationen. I den mån antydda
* Före 1870 hafva dessa tal måst ungefärligt beräknas, men för
beräkningen finnas så goda stödjepunkter, att resultatet kan
tillerkännas ganska hög grad af sannolikhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
