Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.2. Demografiska förhållanden. Det svenska språket, af docenten fil. dr O. von Friesen, Uppsala - II.2.m. Dödligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 II. DET SVENSKA
FOLKET.
derna 43* 7 5, i Finland 42-s o år. I Frankrike var medellifslängden
42* 13 år för perioden 1877/81; i närvarande stund torde den
vara något högre. Siffran 50-o 2 år för Sverige är den högsta,
som någonsin af ett helt folk uppnåtts.
På landsbygden i Sverige är medellifslängden ända till 51*58 år,
men i städerna blott 43*38. Medellifslängden för männen är 48*55 år
(på landsbygden 50*55, i städerna blott 40-os), för kvinnorna åter
51*47 är (landsbygden 52*62, städerna 46*41).
Ur den rikhaltiga svenska dödlighetsstatistiken må till sist anföras
några detaljer. På landsbygden har från 1816/40 till 1891/95 den
totala dödligheten (af alla åldrar) nedgått från 22*26 °/00 till
16*27, i städerna åter från 34*44 till 18*05. Städernas dödstal
var alltså under den förra perioden 55.% högre än landsbygdens
men under den senare blott 11 % - ett talande intyg om den
förbättrade hälsovården och kommunalförvaltningen öfver hufvud
i våra stadssamhällen. Den öfvervikt, som här ännu förekommer i
städerna gentemot landsbygden, faller nästan helt och hållet på de
yngsta åldersåren (särskildt bland barn af oäkta börd) samt på den
manliga befolkningen i medelåldern. Äfven bland gifta kvinnor är
dödligheten något högre i städerna.
Dödligheten i första lefnadsåret uppgick för åren 1891/95 till
102*8 på hvarje tusental lefvande födda (första lefnadsmånaden 34*8,
första veckan 16*0, första dygnet 6*0). För landsbygden är siffran
95*8 °/00> för städerna 131’s; i Värmlands län var den blott 76
°/oo, i Jönköpings 77, i Örebro och Skaraborgs 80, o. s. v., högst
i Västernorrlands län (141) och Stockholms stad (170). Erinras må,
att medehiffran för Västeuropa torde vara omkring 180 °/oo. - Bland
de äkta födda var dödligheten i Sverige sagda år 95*i 0/°°, bland
de oäkta 168*o. Sistnämnda siffra är betydligt högre än motsvarande
för Norge.
Genom våldsamma dödsorsaker (utom själfmord) omkommo årligen 1821/40
vid pass 640 pr million af folkmängden, åren 1881/90 däremot blott
448. Särskildt de drunknades antal har minskats från 361 pr million
till 240, alla öfriga fall tillsammans från omkring 279 till 208.
Arets olika månader företedde under perioden 1881/90 följande
dödlighetssiffror pr år och ett tusen inb., nämligen: januari 19*93,
februari 18*95, mars 19*55, april 19*12, maj 18*13, juni 15’90,
juli 14*48, augusti 13*47, september 13*41, oktober 15*04, november
16’82 och december 18’58. Årsmedeltalet var 16*94. Januari nådde
alltså nära IS % öfver årsmedeltalet, september däremot 11 % under,
l äldre tider var våren den Ödesdigraste årstiden, nu åter är det
snarast vintern. - Årstidens inverkan på dödligheten är betydligt
mindre i norra Sverige än i det södra - tvärtemot hvad man skulle
vilja föreställa sig. Mellan land och stad är skillnaden störst
under sommarmånaderna, särskildt för mankönet. I de högsta åldrarna
är dödligheten störst om vintern, i de mellersta om våren. För
de spädaste åldrarna är vintern i allmänhet ofördelaktigast men
i städerna stundom äfven högsommaren; i synnerhet var detta ofta
fallet i äldre tider.
Dödligheten inom Sveriges olika län åren 1881/90 åskådliggöres
genom kartan å sid. 118. I länen omkring Vättern och Vänern uppgår
dödstalet nu blott till 14 å 15 °/°° - i sanning ett utomordentligt
gynnsamt resultat. I äldre tider var dödligheten lägst i Jämtlands
län (åren 1841/50 blott 12*95 °/oo, troligen ett världsrekord);
men under senare tider har dödligheten därstädes ökats genom
skogsindustriens utveckling och därmed följande starka inflyttning. -
I staden Stockholm var dödligheten i äldre tider mycket hög, men
numera är ställningen ganska fördelaktig. Åren 1891/95 utgjorde
Stockholms dödstal blott 20*o 0/°°j eller lägre än i de flesta
andra hufvudstäder i Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
