Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.3. Folklynne och sociala förhållanden - II.3.a. Folklynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 II. DET SVENSKA
FOLKET.
vårt folk är i ovanlig grad mäktigt af flärdlös pliktuppfyllelse,
af tyst försakelse och hjältemodig själf uppoffring, därom vittnar
tillräckligt hela vår historia.
Det i svenska folkets lynne djupast nedlagda draget och hvilket
till stor del förklarar vårt folks naturell i öfrigt, är den starka
kärleken till naturen. Det är denna varma hängifvenhet, som skapat
våra stora naturforskare, våra uppfinnare och våra forskningsresande;
det är också denna, som skänkt oss våra lyriska skalder, våra
härliga folkmelodier och den svenska sången, ja, som gifvit den
svenska fantasien dess egendomliga flykt. Men detta utpräglade sinne
för naturen har i viss mån vändt vår blick ifrån det psykologiska
området, hvarför svensken, på samma gång han är stor naturvän, ej
sällan är svag människokännare. Därför hafva vi naturvetenskapsmän
och ingeniörer af rang men icke diplomater och köpmän, och vi ha
en rik lyrisk litteratur men nästan ingen dramatisk.
Svenskens kärlek till naturen kommer af att hans land är alldeles
särskildt ägnadt att ingifva en dylik känsla. Sveriges natur är i
allmänhet icke majestätiskt imponerande men därför ock frånstötande
och beklämmande såsom den norska, ej heller förvekligande såsom
ofta i rikare länder eller afvisande såsom öknen eller stäppen:
den är, i sin egendomliga förening af friskhet och idyllisk fägring,
i ordets egentligaste mening inbjudande. Känslan häraf är lika varm
hos både hög och låg - om ock ej lika medveten -, och detta starka
vidhängande vid naturen, som i vissa fall kan tillföra själslifvet
yttringar af obändighet och råhet, är å andra sidan den djupaste
förklaringsgrunden till den svenska nationens oförstörbara kraft
och hälsa - bevisade så många gånger under de svåraste pröfningar
och trotsande äfven det sorglösa lättsinne, hvarmed svensken icke
så sällan förslösar både kroppens och själens okrafter. Denna lätta
sorglöshet är i själfva verket vårt folks största svaghet. Å andra
sidan kan ej förnekas, att historien ofta ådagalägger en större
lifskraft hos folk af dylikt kynne än hos de nationer, som förtorkas
under det enda sträfvandet att samla och bevara.
Sveriges rike är det äldsta nu bestående i hela Europa, och
det har aldrig, så långt historiens vittnesbörd räcker, varit
underkastadt främmande folks herravälde, liksom det ock genom sin
aflägsenhet från det mera centrala Europa har i ovanlig grad hållit
sin samhällsutveckling fri från främmande tillsatser. Sverige har
hvarken känt det ärftliga feodalväsendet eller någon lifegenskap
för befolkningens lägre klasser; det har i sin lagstiftning blott
obetydligt rönt inflytande af den romerska rätten, det har mindre
djupt än något annat folk påverkats af den romerska kyrkan, och det
har slutligen blott för mycket korta perioder gjort bekantskap med
ett kungligt envälde såsom styrelseform. Då härtill kommer, att vårt
folk behållit sin ariska härstamning renare än kanske hvarje annat,
kunde man vänta sig att i Sverige finna en i hög grad originell
kultur; på samma gång kunde man dock äfven befara den stagnation,
som en dylik isolerad utveckling så gärna för med sig.
Den närmare bekantskapen med vårt folk låter dessa föreställningar
i ej obetydlig grad modifieras. Hvad angår originaliteten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
