Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.3. Folklynne och sociala förhållanden - II.3.e. Seder och lefnadssätt, af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEDER OCH LEFNADSSÀTT.
143
1801/20.
och råg. 1841/60.
1891/95.
olika samhällsklasser är skillnaden i Årliga förbrukningen pr
inb. af hvete klädedräkt med afseende å snitt och fason numera
så godt som utplånad, åtminstone hos det yngre släktet. Bland den
kvinnliga befolkningen kvar-stodo hatt och »schalett» länge såsom
schibbolet för öfver- och underklass, men hatten har nu för länge
sedan trängt segrande igenom, - I Skåne användes förr träskor ganska
allmänt, men under senare tider hafva läderskorna blifvit så godt
som allrådande ej blott i städerna utan äfven på landsbygden.
Födan är i Sverige, hvad landsbygden beträffar, afgjordt kraftigare
och bättre i de bördiga slättbygderna än i de magrare skogs-
och" bergsbygderna. Rågen har hittills i största delen af landet
varit den mest använda brödsäden, men under senare tider har
hvetebröd kommit alltmera i bruk, hvilket delvis förklaras däraf,
att rågmjöl och hvetemjöl numera ofta nog äro ungefär lika dyra. I
Norrland och Dalarne brukas en blandning af råg och korn till bröd,
i några företrädesvis hafreodlande landskap en blandning af råg och
hafre. Bekant är det svenska torra och hårda s. k. »knäckebrödet»
af råg, som kan förvaras huru länge som helst utan att förlora
i smak. Numera har detta bröd trängt ned äfven till vårt lands
sydligaste landskap, där man förr uteslutande använde mjukt bröd.
88 kg.
Hl kg.
175 kg.
TAB. 28. Årliga förbrukningen pr inbyggare, åren 1891/95. ’.
Land.
Hvete o. råg.
Kilog.
Potatis.
Kg.
Kaffe.
Hg.
Te.
Hg.
Socker. Kg.
Tobak.
Hg.
Brännvin.
Liter. 2
Öl.
Liter.
Vin.
Liter.
Sverige .................
175
242
34-5
0-31
16’08
10-53
6’67
27-6
0-6
Norge ................
135
241
38-6
0-50
9-09
9-00
3*54
20-1
1-2
Danmark
287
170
30-5
1’90
21-23
17-00
14-40
87-7
1-6
Finland
180
122
22-3
0’25
5’89
12-79
2’86
8-8
0-6
Storbrit. o. Irland... Nederländerna
167
202
141 336
3-3 67-3
24-87
5’93
36-75 12-13
7-45 33-11
5-20
8-83
135-0 34-6
1-7
2-0
Belgien ._.
274
498
38-6
ö-n
9’82
21*36
9-70
183-6
3-9
Tyska riket
230
537
241
0-51
9-94
15’40
8-80
109-6
5-7
Österrike-Ungern ..... Schweiz ..
173 214
236 436
8-7 28-6
0-18 0-72
7-68 16’58
17-32
21-00
9-00 6-12
39-2 51-9
14-2
60-7
Frankrike . ...
254
282
18-4
0-17
11-51
10-76
8-54
22-8
112-3
Italien .....
122
19
4-2
0-01
3-25
5-54
1-25
0-6
96-5
Spanien ...............
149
59
3-1
0-04
5-35
11-80
1*00
1-3
115-0
Portugal
102
32
3-9
0’50
5’88
4-55
roo
l-o
95-6
Rvssland
172
142
0-5
3-09
4’84
5’65
9-40
4-6
3-3
Balkanstat erna ........
138
5
3-1
0-11
2-36
9-10
9-oo
2-3
90-0
Västeuropa Östeuropa
192
168
258 134
15-7 1-4
4-77
2-28
13-77
5-12
11-86 8-09
6-15 9-23
63-0 9-3
48-7 13-0
Europa Förenta staterna .....
183
129
210
63
103
39-1
3’82 6-08
1048
29-20
10’43 25-50
7’32 5-95
42-6 58-1
351
1-5
1 För vissa syd- och östeuropeiska länder äro talen stundom äldre. -
2 Reduceradt till 50 % alkohol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
