Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.3. Folklynne och sociala förhållanden - II.3.f. Bostäder, af stadsarkitekten F. Sundbärg, Landskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTÄDER.
153
Det måste väcka någon förundran, att personer, som på detta sätt
äro i stånd att betala en årlig hyra af två, ja flera tusen kronor,
icke i stället åt sig uppföra privathotell. Orsaken, hvarför sådana
endast undantagsvis ’förekomma, torde vara att söka dels i de ofvan
påpekade höga tomtpriserna och byggnadskostnaderna, dels äfven i en
hos svenskarne i allmänhet rådande egendomlig motvilja mot att hafva
sin bostad fördelad på två eller flera bottnar. De privathotell,
som på senaste tid uppförts, hafva närmast haft karaktären af palats.
Villasystemet har ej heller vunnit någon nämnvärd tillämpning i
städerna, åtminstone icke i de större. Påbörjade anläggningar af
villakvarter i Stockholm hafva snart afstannat, medan de i Göteborg
varit något framgångsrikare. Bättre hafva utfallit försöken med
särskilda villastäder på lämpligt afstånd från städerna. Sådana äro
de båda, hvardera på en mils afstånd från Stockholm i skärgården
naturskönt belägna platserna Djursholm och Saltsjöbaden, bebodda
af personer, som hafva sina dagliga göromål i staden.
Såsom en yttring af den för svenskarne utmärkande kärleken till
naturen kan anses det allmänna bruket bland stadsborna att tillbringa
sommaren på landet. Därom vittnar mängden af dessa lätt uppförda
sommarvillor, som fylla städernas omgifningar och som ^ärskildt
äro så karakteristiska för Stockholms skärgård - såväl den yttre,
utåt Saltsjön, som den inre, eller de främre delarna af Mälaren.
Saltsjöbaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
