- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
169

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.1. Statsförfattningen - III.1.c. Unionen med Norge, af t. f. aktuarien i Statistiska centralbyrån fil. dr E. Arosenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UNIONEN MED NORGE.
1691

Riksakten af 1815 bestämmer, att Norge skall vara ett fritt
och själf ständigt, odelbart och oafhändeligt rike, förenadt med
Sverige under en konung. Föreningen är således byggd på grundsatsen
om båda rikenas själf ständighet, så att intetdera kan anses för
det andras öfverherre. Grundsatsen om likställighet mellan de båda
rikena är däremot icke i riksakten uttryckligen nämnd men är i de
flesta fall tillämpad.

Gemensamheten de båda rikena emellan omfattar, såsom redan är
angifvet, konungen och konungahuset samt förhållandena till
främmande makter.

Gemensamheten i fråga om konungamakten innefattar äfven dess utöfvare
vid förfall för konungen att sig med regeringen befatta. Om konungen
är sjuk eller befinner sig utanför de förenade rikenas gränser, föres
regeringen i bägge länderna af tronföljaren, därest denne är till
myndig ålder kommen och eljest oförhindrad, i annat fall åter af en
s. k. interimsregering, bestående af tio svenska statsrådsmedlemmar
och lika många norska. Erfordras förmyndarregering för omyndig
konung, väljer hvartdera parlamentet för sig; blifver därvid
öfverensstämmelse ej ernådd, afgöres frågan af en delegation af 36
ledamöter från hvartdera riket, hvilken sammanträder i Karlstad. På
samma sätt förfares vid val af konung, i händelse af konungahusets
utslocknande, eller af tronföljare, om ingen arfsberättigad prins
finnes. - Med afseende å konungens residens förutsattes detta i
allmänhet vara Stockholm; dock skall konungen hvarje år vistas
åtminstone någon tid i Norge, för så vidt icke viktiga hinder
möta. Om in-terimsregering är uttryckligen föreskrifvet, att den
skall hafva sitt säte i Stockholm.

Af det norska statsrådet vistas alltid hos konungen en statsminister
samt två andra statsrådsledamöter, hvilka senare årligen ombytas.

Gemensamheten i förhållandet till främmande makter innebär, att
krig och fred samt diplomatien och konsulatväsendet äro gemensamma,
liksom i allmänhet äfven politiska fördrag och andra internationella
öfver enskommelser ; dock kunna vissa fördrag, som ej äro af
politisk innebörd, af konungen ingås särskildt för hvartdera
riket. Såsom här nedan närmare omförmäles, gå alla förhandlingar
med utlandet genom Sveriges utrikesminister, i det att Norge icke
har eget utrikesdepartement. Gesanter och konsuler äro gemensamma
för bägge länderna, och dessa tjänster besättas med såväl norrmän
som svenskar, liksom det äfven är sed, att norrmän tjänstgöra i det
svenska utrikesdepartementet. - Den l oktober 1899 voro af chefer
och tjänstemän vid unionens beskickningar 19 svenskar och 6 norrmän
samt vid de aflönade konsulaten 16 svenskar och 15 norrmän.

Behandlingen af ärenden, som angå båda rikena, är af tvenne olika
slag, beroende därpå, att en särskild behandling är föreskrifven
för de diplomatiska ärendena.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:58:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig01/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free