Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.1. Statsförfattningen - III.1.c. Unionen med Norge, af t. f. aktuarien i Statistiska centralbyrån fil. dr E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONEN MED NORGE.
171
Bestämmelserna rörande föreningen mellan Sverige och Norge hafva
under unionens tillvaro varit föremål för missnöje i båda länderna,
och förslag till förändringar hafva ofta framlagts, utan att
dock ännu frågan funnit en tillfredsställande lösning. Svenskarnes
sträf-vanden hafva gått ut på den unionella gemensamhetens befästande
på grundvalen af programmet »lika rättigheter och lika skyldigheter»
för båda folken (hvarvid man i fråga om skyldigheterna icke af Norge
kräfver mer, än som motsvarar dess folkmängd och tillgångar); en
af de förnämsta anledningarna till svenskarnes missnöje har varit
Norges obenägenhet att åtaga sig bestämda förpliktelser med hänsyn
till det gemensamma försvaret. Norrmännen åter hafva sträfvat att
bibehålla unionen vid dess nuvarande ringa omfattning eller att
ytterligare inskränka densamma; deras klagomål hafva gått ut på att
unionen i dess närvarande form icke gifver Norge full likställighet
med Sverige.
Af de punkter, i hvilka vid unionens ingående full likställighet
icke genomfördes, hafva de flesta redan blifvit efter hand ändrade
efter norrmännens önskan. I de yttre emblemen är sålunda jämlikheten
alltsedan 1844 fullständig. Hvad som för närvarande återstår är
väsentligen blott behandlingen af de diplomatiska ärendena, som
varit de senaste årens stora tvistefråga och därför torde förtjäna
en kort historisk återblick.
Sveriges regeringsform af 1809 föreskref, att diplomatiska
eller, som de i regeringsformen benämnas, ministeriella
ärenden icke skulle behandlas i konseljen i dess helhet utan af
utrikesministern föredragas för konungen i närvaro blott af en annan
statsrådsledamot. Hvad Norge beträffar, enades man vid unionens
ingående att ur norska grundlagen utesluta alla bestämmelser om
dylika ärendens behandling; därvid utgick man tydligen å ömse
sidor från den förutsättningen, att dessa ärenden skulle äfven
för Norges räkning handhafvas af den svenske utrikesministern
- en anordning som riksakten uttryckligen föreskrifver i det
fall, då en interimsregering för styrelsen. För att tillmötesgå
norrmännens önskningar om norska rådgifvares närvaro vid de
diplomatiska ärendenas föredragning utfärdade konungen år 1835,
i svensk s. k. ministeriell konselj, en resolution, att vid sådana
föredragningar skulle jämväl närvara den norske statsministern
i Stockholm.
I mars 1885 antog den svenska riksdagen en ändring i Sveriges
regeringsform, enligt hvilken äfven den svenske statsministern skulle
närvara vid föredragning af diplomatiska ärenden. Antalet svenska
ledamöter i den ministeriella konseljen skulle sålunda komma att
ökas, och under sådana förhållanden föreslog det svenska statsrådet,
innan lagförslaget blifvit sanktioneradt, att ytterligare ett norskt
statsråd (utom norske statsministern) skulle tillkallas till detta
slags konselj. Förslaget strandade därpå, att norrmännen fordrade
denna fråga behandlad i enbart norskt, icke i sammansatt statsråd
(såsom skulle den ej angå båda rikena). Riksdagens beslut blef då
sanktioneradt. Kort tid därefter föreslog konungen, att ett tillägg
skulle göras till riksakten af innehåll, att de norska medlemmarnes
antal skulle i likhet med de svenskas ökas till tre. Norrmännen
framställde då ytterligare fordringar, dels att diplomatiska ärenden,
som kunde anses röra blott det ena riket, skulle af utrikesministern
föredragas i närvaro blott af statsrådsledamöter från detta rike,
dels att ordalagen skulle affattas så, att utrikesministern lika väl
kunde vara en medlem af det norska statsrådet som en af det svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
