Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.c. De officiella kartverken, af f. d. öfverdirektören och chefen för Statistiska centralbyrån fil. dr E. Sidenbladh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
184 III. STATSFÖRFATTNING OCH
FÖRVALTNING.
/
erinras, att, då anskaffandet af landtmäterikartor är alldeles frivilligt för jordägaren, sådana kartor ännu saknas eller föreligga endast föråldrade för många egendomar. Jordeböcker, eller förteckningar af alla jordegendomar med angifvande af deras mantal
eller andra gamla beräkningsgrunder för beskattningen, förvaras för hela rikets landsbygd i Kammarkollegium samt dessutom för länen hos länsstyrelserna.
B) Rikets allmänna kartverk är en år 1894 gjord sammanslagning af tvenne skilda och ännu bestående kartverk, det ekonomiska och det topografiska, lydande gemensamt sedan år 1873 under chefen för Generalstabens topografiska afdelning. Personalen är dels generalstabsofficerare och annan militär personal och dels civila.
Nämnde chef och cheferna för Sveriges Geologiska undersökning och Sjökarteverket jämte några andra personer med chefen för Generalstaben såsom ordförande bilda Kommissionen för de allmänna kartarbetena, som är ett slags öfverstyrelse för alla de nämnda
kartverken.
Projektionen för rikets allmänna kartverk är för södra och mellersta Sverige, hvars blad äro rektangulära, den s. k. växande koniska, och för norra Sverige, hvars blad begränsas af meridianer och paralleller, den polyedriska. På de rektangulära bladen äro
meridianerna räta linier, men parallellerna blifva koncentriska cirklar. Såsom medelmeridian är den antagen, som går 5° väster om Stockholms observatorium.
Basmätningar och triangelmätningar jämte astronomiska ortsbestämmelser utgöra grunden för
uppmätningen. Precisionshöjdafvägningar till vinnande af säkra utgångs- och kontrollpunkter för landets detaljhöjdmätning fortgå sedan 1885. Höjdsiffrorna utsättas å kartorna.
a) Ekonomiska kartverket har särskildt till ändamål att åstadkomma säker kännedom om rikets areal och dess fördelning i ekonomiskt afseende (i åker, äng, skog o. s. v.). Kartverket, som inrättades 1859, är egentligen en fortsättning af det s. k. socknekarteverket, som skulle bearbetas af landtmäterikåren, samt framställer en öfversikt af ungefär detsamma som landtmäterikartorna innehålla, ehuru i mindre skala och ej så detaljeradt som dessa.
För kartornas åstadkommande upprättas en stomkarta i l:20,000, hvartill landtmäterikartor nedtransporteras, hvilka hopfogas med ledning af triangelpunkter; där landtmäterikartor saknas, göras särskilda mätningar. Den å fältet kompletterade ekonomiska plankartan, hvaröfver arealbeskrifningar på statens bekostnad offentliggöras, utgifves i litografi häradsvis, numera för så vidt hushållningssällskap eller landsting o. dyl. därtill anvisa medel.
Ekonomiska kartläggningen har hittills fortgått mest i mellersta Sverige, och kartor i l:50,000 (för norra Värmland i l:100,000) äro med beskrifningar offentliggjorda (för Skaraborgs län endast beskrifningar). För kustlandet af Norrbottens län, där en särskild
afdelning af kartverket arbetat, äro kartor i l:100,000 utgifna jämte arealbeskrifningar. Angående de ekonomisk-topografiska kartorna se nedan.
b) Topografiska kartverket. Efter det landtmäterikåren 1789 upphört med rikets geografiska kartläggning, upptogs arbetet af en enskild man, det särskildt om Lapplands utveckling så högt förtjänta bergsrådet friherre S. G. Hermelin, som bekostade ett fullständigt läns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
