Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.d. Statsfinanserna, af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAB. 31.
STATSFINANSERNA.
Statsutgifterna, åren 1866/95 och 1899.l
187
Medeltal för åren.
Medelfolkmängd.
Statsutgifter.
Kronor.
Pr
inb.
Kr.
Utgifter, i kronor, för
Försvarsväsendet. 2
Statsskulden. 3
Öfriga ändamål. *
1866/70 ...... ...
4,166,000 4,274,000 4,500,000 4,605,000 4,742,000 4,832,000
5.080.000
48,637,000 56,684,000 76.850,000 81,222,000 91,153,000
102,497,000 135,621.000
11-67 13-27
17-08 17-64 19-22 21-21 26-70
16,762,000 20,135,000 27,358,000 26,998,000 29,670,000
34,414,000 45.968.000
5,208,000 6,148,000 9,117,000 9,515,000 10,069,000 9,947,000
9.192.000
26,667,000 30,401,000 40,375,000 44,709,000 51,414,000
58,136,000 80.461.000
1871/75 . .
1876/80 _____
1881/85 .........
1886/90 .........
1891/95
År 1899 .......
en del andra anslag, af mera tillfällig art. Jämför vidare tab. 32
med därtill fogade anmärkningar.
Statsverkets inkomster delas, liksom utgifterna, i ordinarie och
extraordinarie (»bevillningar»), af hvilka de förra anses icke kunna
rubbas utan regeringens medgifvande. I äldre tider voro de ordinarie
inkomsterna de viktigaste; numera upptaga de blott omkring 20 %
af budgeten.
A) Bland de ordinarie statsinkomsterna märkes först afkastningen
af staten tillhörig egendom. Af denna äro jordegendomarna till
största delen utarrenderade och lämna de i tab. 33. upptagna
arrendemedlen. Skogarna förvaltas däremot för statens egen
räkning. Detsamma är fallet med statens järnvägar, telegrafer
och telefoner, hvilkas afkastning också räknas bland de
ordinarie inkomsterna (hvilket däremot icke är händelsen med
postverket). Ytterligare inkomster af här afsedda slag äro de
s. k. fyr- och bäJcmedlen.
Arrendemedlens starka ökning mellan åren 1870 och 1880 förklaras
däraf, att under denna tid en mängd statens tjänstemän erhöllo
kontant lön i stället för sina boställen, hvilka senare då för
statsverkets räkning utarrenderades. Att summan sedan sjunkit
något, beror dels af arrendenas nedgång, dels af en mängd mindre
kronoegendomars försäljning, i stället för hvilka staten mångenstädes
inköpt skogsmark. - Skogsmedlens starka ökning beror dels på
ökad areal af kronans skogsmark, dels på mera planmässig skötsel,
förbättrade sam-färdsmedel samt, under de senaste åren, ovanligt
gynnsamma konjunkturer på världsmarknaden. Inkomsten af stats järnv
äg ar na har ökats genom nätets utsträckning och trafikens ökning;
dock har det relativa utbytet något nedgått genom tillkomsten af
de långa bansträckningarna i Nordsverige, hvilka anlagts närmast
för främjandet af landets uppodling och ännu lämna ringa eller
ingen afkastning.
1 Efter de afslutade räkenskaperna (ej budgetförslagen). Under åren
1869/78 voro bland statens utgifter upptagna äfven driftsutgifterna
vid statens järnvägar samt under åren 1866/76 likaledes anslagen
till nya järnvägsbyggnader, vunna genom upplåning. För vinnande
af jämförlighet med senare tider äro dessa poster i tabellen
här ofvan fråndragna. Däremot hafva, för samma ändamål, för åren
1866/71 tillagts telegrafverkets utgifter och för åren 1866/76
Riksgäldskontorets utgifter för statsskulden m. m. Från öfriga,
mindre oemotsvarigheter har man ansett sig kunna bortse. -
2 Utgifterna till Landt- och Sjöförsvarsdepartementen, hvilka
egentligen innefatta mindre anslag äfven till icke militära ändamål
(t. ex. lotsväsendet) men å andra sidan ej inbegripa det militära
pensionsväsendet. Att den betydande stegringen under senare år
delvis är blott skenbar, visas i texten här ofvan. - 3 Utgifter
för ränta och amortering, med fråndragning af influtna räntor. -
4 In-räknadt afsättningar till vissa fonder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
