- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
193

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.e. Landtförsvaret, af kapten H. Hult, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LANDTFÖRSVARET. 193

hären ut på tunna och rörliga stridsformer och på samverkan de
olika vapenslagen emellan; med andra ord: de första afgörande
stegen togos på den utvecklingsbana, å hvilken stridskonsten allt
sedan dess fortgått. Så ock med afseende på härförarkonsten,
där spåren af Gustaf Adolfs skapande ande kanske äro tydligare
och mer djupgående än inom något annat område. I stället för de
planlösa plundringstäg och det improviserade partigängarkrig, som
då under mer än ett årtusende kännetecknat krigföringen, infördes
af honom åter ett system i densamma; därmed utstakades de vägar
härförarkonsten under århundraden skulle komma att följa.

Kom så en annan tid under Sveriges tre stora Karlar. Hären stod
ännu alltjämt på höjden af tidens krigskonst, den ena grundstenen
fogades allt fastare till den andra i härordningsbyggnaden,
och den ena segern lades till den andra. Sin ledande militära
ställning inom Europa hade dock svenskarne nu måst afstå åt
andra. Sveriges strider, utkämpade företrädesvis med dess nordiska
grannar, berörde ej så mycket de midteleuropeiska intressena, och de
svenska krigsinrättningarna kommo därigenom ej längre att tilldraga
sig samma allmänna uppmärksamhet som förut. Ryktet om Karl XII:s
lysande bedrifter gick nog Europa rundt, men hans i ett metodiskt
förplägnads- och fästningskrig uppfostrade samtid kunde icke uppfatta
storheten i hans snabba och afgörande operationer, liksom denna tids
karakolle-rande rytteri icke förmådde inse betydelsen af de svenska
ryttarnes djärfva och kraftiga anfall. Årtionden skulle förgå,
innan svenska rytteriets käcka stridssätt skulle vinna allmännare
burskap i Europa, och franska revolutionens stormar skulle stryka
öfver vår världsdel, innan blicken mer allmänt öppnades för den
verkliga innebörden af Karl XII:s krigföring.

Nara tvä århundraden hafva sedan dess förflutit. De förändrade
politiska förhållanden, som för Sverige under denna tid inträdt,
hafva helt naturligt tryckt sin prägel äfven på den svenska
hären; krigsinrättningarna hafva numera till mål endast landets
försvar. Äfven de ändringar och förbättringar, som planläggas inom
skilda grenar af krigsväsendet för att bringa detta till en med
nutida kraf mera öfverensstämmande ståndpunkt, syfta till enahanda
mål: neutralitetens upprätthållande och försvaret af det svenska
folkets frihet och själfständighet.

Svenska härens nuvarande organisation kännetecknas däraf, att en
del af densamma - stammen - utgöres af yrkessoldater, under det
att den öfriga delen uppsattes genom allmän värnplikt.

A) Stammanskapet anskaffas på frivillighetens väg, dels genom
indelningsverket (indelt manskap), dels genom värfning (värfvadt
manskap) och dels genom volontärinrättningen (volontärer).

Organisationen af det indelta manskapet leder sitt ursprung från
1600-talets svenska härordningsformer. Utskrifningarna under sagda
århundrades många krig hade varit synnerligen betungande, och allt
kraftigare framträdde en sträfvan att få desamma utbytta mot ett
bestämdt, oföränderligt besvär. Dessa sträfvanden ledde till 1683
års härordning, genom hvilken den redan förut i någon mån tillämpade
grundsatsen fastslogs, att vissa jordägare, mot förmånen att de samt
deras barn och tjänare befriades från utskrifning till krigstjänst,
skulle anskaffa och underhålla de i de olika landskapen förlagda
w/awteHregementena. Landskapen - med undantag af från rotering
befriad jord - indelades i rotar, af hvilka enhvar skulle i såväl
fred som krig uppsätta och aflöna en soldat. Dennes aflöningsförmåner
skulle hufvudsakligen utgå in natura; han skulle i regeln vara
bosatt å ett torp. Denna inrättning har blifvit benämnd rotehållet.

Sveriges land och folk.
13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig01/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free