Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.i. Hälso- och sjukvård, af med. dr C. Waller, Hålahult, och med. dr C. Runborg, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
III. STATSFÖRFATTNING OCH FÖRVALTNING.
Hälso- och sjukvård.
Hälso- och sjukvården bekostas till största delen af landstingen och
kommunerna, men då äfven staten lämnar betydande bidrag, aflönar
en stor del af tjänstemännen och genom sina myndigheter utöfvar
inseende öfver det hela, torde denna gren af administrationen
lämpligen böra upptagas under statsförvaltningen.
I Sveriges historia talas om läkare första gången på 1500-talet. De
utbildades vid medicinska skolor i utlandet och voro anställda
dels i hofvets eller den rika adelns tjänst, dels vid militären. De
saknade samband inbördes och voro ej underordnade någon medicinsk
myndighet. Början till ett ordnadt medicinalväsende märkes ej förrän
långt senare. Några praktiserande läkare i Stockholm fingo efter
underdånig ansökan rättighet att bilda ett collegium medicorum,
som af konung Karl XI:s förmyndarregering privilegierades år
1663. Ur denna från början enskilda krets af läkare utvecklade sig
småningom den myndighet, som det tillkom att öfvervaka rikets hälso-
och sjukvård.
Öfverinseendet öfver hela den svenska medicinska ’förvaltningen
med därtill hörande institutioner, civila och militära, utöfvas
af Medicinalstyrelsen. Denna utgöres af en ordförande, med titel
generaldirektör, af fyra medicinalråd samt af öfverfältläkaren. Af
medicinalråden är en veterinär, för handläggning af
veterinärärenden. Dessa ämbetsmän utnämnas af Kungl. Maj :t.
Hvar och en, som aflagt medicinsk licentiatexamen, äger
behörighet att utöfva verksamhet såsom läkare. Den svenske
läkarstudentens lärokurs är lång, i medeltal 11 år efter aflagd
mogenhetsexamen. I allmänhet öfverskrides före studietidens slut det
30:e lefnadsåret. Behörighet att utöfva läkarverksamhet är från 1870
äfven kvinna tilldelad. Läkarne utbildas vid rikets båda universitet
i Uppsala och Lund samt vid Karolinska institutet i Stockholm.
TAB. 35.
Personal och inrättningar för sjukvården.
Vid slutet af år
Hela antalet af
På 100,000 inbyggare.
Läkare.
Barnmorskor.
Sjuk-
ÜUS.*
Sjuksängar*.
Apotek.
Läkare.
Barnmorskor.
Sjuksängar.
Apotek.
1860 .....
445 505 560 549 555 624 806 1,002 1,113
1,525 1,717 1,864 2,151 2,264 2,377 2,478 2,626 2,750
48 57 77 93 108 122 127 137 147
2,904
3,493 4,466 4,793 5,967 6,485 7,111 7,821 8,606
159
187 200 227 234 245 259 297 314
11-5 12-3 13-4 12-5 122 13-3 16-8 20-4 22-0
395
41-7 44-7 49-1
49-8 50-8 51-8 53-4 54-3
75 85 107 109 131 138 149 159 170
4’12
4’55
4-80
5’18 5-12 5’23 5’41
6-04 6-20
1865 ...........
1870
1875 ....
1880 .... ......
1885 ...........
1890 ............
1895
1898
räknade.
Militärsjukhusen, barnbördshusen, barnsjukhus samt hospitalen
äro här icke in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
