- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
242

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.4. Kyrkliga förhållanden. Af fil. dr C. Fr. Lundin, Uppsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242 III. STATSFÖRFATTNING OCH
FÖRVALTNING.

Biskopen äger icke ensam beslutanderätt utan delar denna med
domkapitlets öfriga medlemmar. Öfver biskops eller ’domkapitels
beslut kan vädjas till öfverdomstolarna eller till Kungl. Maj:t.

Domkapitlen (konsistorierna) utgöras af kyrkoherden i stiftsstadens
främsta församling (domprosten) samt af flertalet lektorer vid
stiftsstadens högre allmänna läroverk - i universitetsstäderna dock
af den teologiska fakultetens ordinarie professorer. I Göteborgs
domkapitel sitta dessutom tvenne af stadens kyrkoherdar. Stockholms
stad, som egentligen tillhör Uppsala ärkestift, har dock
eget konsistorium, bestående af stadens kyrkoherdar (af hvilka
kyrkoherden i Storkyrkoförsamlingen är »pastor primarius»), förutom
ett s. k. hofkonsistorium för hof-och garnisonsförsamlingarna.

Svenska kyrkans präster utbildas, efter aflagd mogenhetsexamen, vid
de båda statsuniversiteten i Uppsala och Lund, där deras studier äro
ganska långa (i genomsnitt fem år) och i viss mån omfatta äfven andra
vetenskaper än de teologiska. De extraordinarie prästerna sändas
af domkapitlen såsom biträden eller vikarier till de församlingar,
där deras hjälp behöfves. De ordinarie äro dels kyrkoherdar (en
i hvarje pastorat), dels komministrar, utgörande fast anställda
hjälppräster, i synnerhet i pastorat som äro mycket stora eller
bestå af flera församlingar.

Med afseende å kyrkoherdarnas tillsättning äro pastoraten af ålder
af trenne olika slag, nämligen: a) regala (till antalet omkring
500), där kyrkoherde tillsättes af Kungl. Maj:t, dock efter af
församlingen förrättadt val, som i allmänhet respekteras; b)
konsistoriella (omkring 700), där af konsistorium utnämnes den,
som vid valet erhållit röstpluralitet; samt c) patronella (80 å 90),
där kyrkoherde tillsättes af vederbörande patronus. Af återstående
pastorat äro 33 prebenden (ett antal som småningom minskas); för
de öfriga gälla speciella bestämmelser. Komminist-rarne tillsättas
enligt metoden &), utom i de få fall då tjänsten är patronell. -
\Talen af präst förete åtskilliga egendomligheter. Valbara äro i
första rummet de tre sökande, som af domkapitlet uppsatts på förslag;
de sökande måste alla tillhöra stiftet. Vill församlingen välja till
kyrkoherde annan präst än någon af nyssnämnda tre, erfordras viss
kvalificerad pluralitet. Vid valen är rösträtten i viss mån beroende
å de röstandes erlagda skattebelopp, så att en person kan äga många
röster. Äfven kvinnor och juridiska personer hafva rösträtt.

Prästerskapets aflöning utgår i regeln af församlingarna, efter
bestämda grunder. Beloppen äro i hög grad växlande. Enligt en
för ecklesiastikåret 1896-97 af Prästlöneregleringskommittéen
verkställd utredning ägde sagda år 1,368 kyrkoherdar i genomsnitt
en inkomst af 4,709 kr. och 957 komministrar 1,743 kr.; i bägge
fallen tillkommer fri bostad. Hvar åttonde kyrkoherde hade mindre
än tre tusen kr. i inkomst, och hvar åttonde komminister mindre
än tolf hundra kr. Tjugutre kyrkoherdar hade mer än tio tusen
kr. hvardera, och tretton komministrar fyra tusen kr. eller
däröfver. Hela aflöningsbeloppet uppgick till 8*11 mill. kr.,
hvaraf 1*46 mill. kr. utgjorde boställenas afkastning; hela
taxeringsvärdet å boställena uppgick till 48* i o mill. kr. Ny
reglering af prästerskapets löneförhållanden är förestående. Hvad
angår biskoparne, beräknas deras löner officiellt till 16,000
kr. för ärkebiskopen och 10,000 å 15,000 kr. för de öfriga;
men i verkligheten torde dessa belopp vanligen ej obetydligt
öfverskridas. - Prästerna i Sverige äga icke pensionsrätt (men väl
deras änkor och barn). Åldrande präster få därför till sin hjälp unga
extraordinarie präster, som de mottaga i sitt hus och själfva aflöna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig01/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free