Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.5. Samhällsrörelser - III.5.a. Kvinnofrågan, af fröken Gertrud Adelborg, Stockholm - III.5.b. Nykterhetsrörelsen, af fängelsedirektören K. Blomquist, Kristianstad, och agronomen G. H. von Koch, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fredrika-Bremer-Förbundet (se här nedan), Handarbetets vänner,
Föreningen för välgörenhetens ordnande, Svenska kvinnoförbundet för
fosterlandets försvar, Sveriges kvinnliga fredsförening, Svenska
allmänna kvinnoföreningen för djurens skydd m. fl. Förbundet äger att
representera Sverige vid de hvart femte år återkommande kongresser,
som hållas af International Council of Women.
För närvarande är dock verksamheten i vårt land främst samlad
inom Fredrika-Bremer-Förbundet, uppkalladt efter den ryktbara
romanförfattarinnan, som var en af de första, som hos oss uppträdde
för vidgandet af kvinnans rättigheter. Bland stiftarna af detta
förbund bör i främsta rummet nämnas fru S. Adlersparre (1823/95),
hvars mångsidiga och ädla verksamhet äfven i öfrigt varit af stor
betydelse för kvinnofrågans utveckling i vår land.
Fredrika-Bremer-Förbundet, som stiftades år 1884, har såsom sitt
program uppställt att verka för »en sund och lugn utveckling
af arbetet för kvinnans höjande i sedligt och intellektuellt,
såväl som i socialt och ekonomiskt, hänseende». Förbundet räknar
för närvarande inemot 1,600 medlemmar och utöfvar en mångsidig
och omfattande verksamhet. Vid 1899 års slut ägde detsamma i
stipendiefonder för studerande och yrkesarbetande kvinnor ett
belopp af 236,451 kr. Förbundet har äfven uppsatt en egen tidskrift,
Dagny. Ett tidigare organ för kvinnofrågan var Tidskrift för hemmet,
utgifven åren 1859/85 af fru Adlersparre.
De kroppsarbetande kvinnorna hafva för tillgodoseende af de
intressen, hvilka särskildt beröra dem, under de senare åren börjat
organisera sig till fackföreningar för olika yrken.
Den bild statistiken gifver af den svenska kvinnans ställning
är i hufvudsak ganska fördelaktig. Ett vittnesbörd framför alla
andra är det faktum, att lifslängden bland Sveriges kvinnor är
den högsta i något land iakttagna; och särskildt är dödligheten
bland den svenska kvinnliga befolkningen ringa just inom lifvets
verksammaste åldrar. Redan förut är också visadt, ej blott att
brottslighetsfrekvensen bland Sveriges kvinnor i allmänhet aftagit
utan ock att detta skett i högre grad än bland männen. – Beträffande
kvinnoarbetets aflöning, är denna visserligen fortfarande, såsom
i alla länder, lägre än mannens, men en ej obetydlig utjämning
har dock skett. Från 1865 till 1898 har sålunda den manlige
jordbruksarbetarens lön ökats med 74 % men tjänstepigans lön på
landsbygden med 102 %.
Å andra sidan hafva under de senaste åren missförhållanden framträdt,
särskildt inom den yngre kvinnliga befolkningen. Hit höra den starka
ökningen af antalet oäkta födelser och af själfmord bland yngre
kvinnor, och likaså ökningen af dödligheten inom de yngre kvinnliga
åldrarna – allt så mycket anmärkningsvärdare, som bland kvinnorna
i något mera framskriden ålder förändringarna i allmänhet gå i
motsatt riktning. Uppenbarligen har man här att göra med följderna
af att tidigare än förr hemmet lämnas för anställning i industriens
tjänst. Behofvet af verksamma åtgärder för stöd och skydd åt den
nya kvinnliga samhällsklass, som sålunda i våra dagar uppstår,
framträder allt tydligare.
Nykterhetsrörelsen.
Förbrukningen af brännvin begynte i Sverige nå en mera
anmärkningsvärd höjd först under senare delen af 1700-talet. Det af
görande faktum härutinnan är Grustaf III:s olyckliga åtgärd (1775)
att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
