Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.5. Samhällsrörelser - III.5.b. Nykterhetsrörelsen, af fängelsedirektören K. Blomquist, Kristianstad, och agronomen G. H. von Koch, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYKTERHETSRÖRELSEN.
259
sala, Södermanlands, Västmanlands, Gäfleborgs och Jämtlands
län funnos inga ständiga försäljningsrättigheter på landsbygden.
De afgifter, som inflyta för tillverkning och försäljning af
brännvin, äro högst betydande. Sålunda utgjorde tillverkningsskatten
under femårsperioderna 1871/95 i årliga medeltal resp. 13*52,
13-26, 13*72, 14-24 och 15*03 mill. kr. och försäljningsafgifterna
(äfvensom bolagens vinstmedel) under samma tider resp. 2’27, 5*21,
5*47, 6’27 och 7*4o mill. kr. Inräknas härjämte tullen å införd
sprit, blifva slutsummorna resp. 17*9 5. 19-93, 20-54, 21-76 och
24«o6 mill. kr. och nådde år 1899 till 33’67 mill. kr., hvaraf
i tillverkningsskatt 19*62 mill., tulluppbörd 2*38 samt försälj
ningsaf gift er och bolagens öfverlåtna vinst 11*67 mill. kr.
Angående fördelningen af dessa betydande medel hafva många
stridigheter förekommit; de nu gällande bestämmelserna härom äro
följande. Tillverknings-afgifterna och tulluppbörden tillfalla staten
(såsom alltid varit händelsen). Försäljningsafgifterna och bolagens
vinst få delvis behållas af hvar stad för sig, hvilken andel ökas,
om staden antager göteborgssystemet; återstoden, äfvensom försälj
ningsaf gifter i landskommunerna, delas, efter ganska invecklade
grunder (hvarom se brännvinsförsäljningslagen af den 24 maj
1895), mellan landstingen, hushållningssällskapen och samtliga
landskommuner - i allmänhet i proportion till folkmängden. Under de
fem försäljningsåren 1893/98 erhöllo på detta sätt i årliga medeltal
landstingen 16*1 % hushållningssällskapen 11*9 % städerna 55*2 %
och landskommunerna l Ts %\ återstående 5*3 % åtgingo väsentligen
till ersättning åt innehafvare af gamla utskänkningsprivilegier. Hela
beloppet, som sålunda fördelades, utgjorde 9’62 mill. kr. årligen.
Efter genomförandet af 1855 års lagstiftning samt
af göteborgssystemet följde ett uppehåll i den svenska
nykterhetsrörelsen, som vaknade till nytt lif först omkring år
1880. Den moderna nykterhetsrörelsen skiljer sig dock i flera
afseenden från den gamla wieselgrenska, först därigenom att den
fått sin impuls och hämtar sina ideal från Amerika, medan den
wieselgrenska var uppsprungen å inhemsk svensk grund. Den moderna
rörelsen har vunnit tillslutning i synnerhet bland de stora
massorna af befolkningen, medan den wieselgrenska visserligen
också nådde dessa massor men dock hade sin rot inom den bildade
klassen. Slutligen är den moderna rörelsen absolutistisk
och arbetar för åstadkommande af förbud för rusdryckers både
tillverkning och försäljning, medan den gamla rörelsen var moderat
(och särskildt sökte mot brännvinet en bundsförvant i ölet) samt
vid sin lagstiftning i största möjliga mån hade undseende för den
personliga friheten.
Af de moderna nykterhetsföreningarna räknade år 1899
Goodtemplarorden 88,426 medlemmar, hvilket är ett större antal
än i något annat land. En utbrytning ur orden, på rent svensk
grund, den s. k. Nationalgoodtemplarorden, räknar därjämte 24,985
medlemmar, Templarorden (uppkommen bland svenskarna i Amerika)
37,782 samt blåbandsföreningarna 71,126. Hela antalet medlemmar af
dessa absolutistiska föreningar blifver alltså 222,319. Härförutom
kunna såsom absolutister räknas en stor mängd af de religiösa
föreningarnas anhängare, af hvilka dock en del äro inräknade redan
i talen här ofvan. Öfver hufvud antages, att för närvarande 300,000
absolutister finnas i vårt land. Utan tvifvel äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
