Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.1. Folkundervisningen - IV.1.a. Folkundervisningen i allmänhet, af folkskoleinspektören fil. dr J. M. Ambrosius, Göteborg - IV.1.b. Skolkolonier, efter meddelanden af folkskoleinspektören fil. dr C. G. Bergman, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNDERVISNINGEN. 273
utveckling i olika trakter af jorden; - i historia: de viktigaste
tilldragelserna i allmänna historien, med särskildt framhållande
af kulturutvecklingen och med påpekande af svenska historiens
samband med den allmänna; hufvuddragen af svensk statskunskap; -
i naturkunnighet: de för det praktiska lifvet viktigaste delarna
af fysik och kemi; hälsolära. - Äfven här förekommer undervisning
i slöjd och huslig ekonomi. På åtskilliga ställen meddelas äfven
undervisning i ett främmande språk (tyska eller engelska).
Från bestämmelsen, att hvarje barn skall hafva genomgått hela den
för distriktets folkskolor bestämda lärokursen, innan det erhåller
afgångsbetyg, finnes i folkskolestadgan ett undantag. Det heter
nämligen, att de lärjungar, hvilka af fattigdom hindras att
begagna undervisningen under så många år, som härför kräfvas,
kunna, »där förhållandena sådant påkalla», erhålla tillstånd att
lämna skolan, ifall de inhämtat det s. k. minimum. Detta omfattar:
a) i kristendomskunskap: biblisk historia och katekes till den
omfattning, som erfordras för att kunna deltaga i den egentliga
nattvardsläsningen i församlingen; - b) i modersmålet: ren och
flytande innanläsning jämte öfning att fatta och redogöra för
det lästa; läslig och någorlunda felfri skrifning af lättare ord
och meningar; någon öfning att skriftligen uttrycka sina tankar;
- c) i räkning: de fyra räknesätten i hela tal med tillämpning
på de i praktiskt hänseende viktigaste uppgifter; inledning till
samt addition och subtraktion i decimalbråk, jämte allmänna bråks
betydelse och beteckning; - d) i sång (med undantag för dem, som
därför sakna allt anlag): psalm- och sångmelodier.
För de lärjungar, som på dessa villkor erhållit tillstånd att lämna
folkskolan, bör inrättas s. k. f or t sättning s skola (se sid. 265),
och skolrådet bör uppmana deras föräldrar och målsmän att låta dem
besöka densamma.
Af för folkskolan angifna skolämnen afser gymnastiken, som i
Sverige drifves efter det inhemska lingska systemet, väsentligen
att främja barnens kroppsliga utveckling. Så är delvis äfven
fallet med undervisningen i trädgårdsskötsel och trädplantering
samt i manlig slöjd och i huslig ekonomi. För samma ändamål
har man i flera skoldistrikt, företrädesvis de större städerna,
vidtagit åtskilliga social-hygieniska anordningar, hvilka ej äro
genom lag anbefallda. Bland dem må nämnas barnbespisning, skolbad,
arbetsstugor och skollofskolonier.
Barnbespisningen står i Stockholm i samband med skolköken, sa
att den mat, som skolflickorna under förmiddagen laga, användes
till middagsmåltid åt de skolbarn, som i sitt hem icke skulle
få någon ordentlig sådan. På somliga ställen erhålla de fattiga
barnen sin måltid alldeles kostnadsfritt; på andra få de lämna
ett bidrag därtill på några öre. Skolköken, af hvilka det första i
vårt land grundades år 1882 af Stiftelsen Lars Hiertas minne, på
initiativ af fru Anna Hierta-Retzius, hafva visat sig i hög grad
ändamålsenliga. Den tillagade maten serveras, för billigt pris,
på vissa ställen äfven till främmande personer, särskildt till
fattiga arbeterskor.
Under en lång följd af år hafva i rikets största städer bad
och simöfningar under sommaren varit anordnade för folkskolornas
lärjungar, såväl gossar som flickor. Under senare tiden har man där,
och äfven annorstädes, anordnat skol-l)ad också under vintern. I
åtskilliga skolhus hafva särskilda badrum inrättats, och barnen
hafva där hvar tredje eller fjärde vecka kunnat erhålla ett varmt
bad. Deltagandet är frivilligt men allmänt. Anordningen har visat
sig synnerligen förmånlig för barnens renlighet och sundhet.
I samma riktning som folkskolornas slöjdundervisning och
barnbespisning verka de s. k. arbetsstugorna, för hvilka redogöres
något utförligare här nedan.
I flera af de större städerna har det under de senare åren blifvit
vanligt, att fattiga barn, som lida af särskild svaghet eller
sjuklighet, under sommarferierna sändas på skollofskoloni för att
återvinna hälsa och krafter. Skollofs-kolonierna, som äro förlagda
på landet, vanligen i närheten af skog och sjö,
Sveriges land och folk.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
