- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
275

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.1. Folkundervisningen - IV.1.b. Skolkolonier, efter meddelanden af folkskoleinspektören fil. dr C. G. Bergman, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOLKUNDERVISNINGEN.
275

skolstyrelse, i Stockholm kallad Öfverstyrelse, i Göteborg Allmän
folkskolestyrelse. Detsamma är äfven förhållandet med Malmö,
hvarest skolstyrelsen dock behållit den vanliga benämningen
skolråd. I nu nämnda tre städer samt i Norrköping utses lärarne ej
genom val å kyrkostämma utan tillsättas af skolstyrelsen. I Göteborg
behandlas folkskolans angelägenheter ej af kyrkostämmorna utan af den
borgerliga kommunalrepresentationen (stadsfullmäktige). I Stockholm
är anskaffandet af lokaler för folkundervisningen fortfarande en
de särskilda församlingarnas angelägenhet.

I rikets nordligaste trakter, där befolkningen talar finska eller
lapska samt till följd af sin gleshet och fattigdom har större
svårighet att ordna folkundervisningen på ett tillfredsställande
sätt, har staten för vinnande af detta ändamål måst ikläda sig
betydligare uppoffringar än i öfriga landsändar. I Haparanda och
vid Mattisudden hafva med statsmedel upprättats två seminarier
för utbildande af småskollärare,o det förra för den finska, det
senare för den lapska befolkningens barn. Åt sådana lärjungar vid
folkskollärarseminarium, som kunna tala finska eller lapska samt
förbinda sig att efter aflagd examen taga anställning som lärare
för finska eller lapska barn, utdelas dessutom större stipendier
än de eljest förekommande. Flera folkskolor i dessa bygder erhålla
ock större statsbidrag eller underhållas helt och hållet af staten,
i syfte att bland den finska befolkningen utbreda kännedom om det
svenska språket.

I fråga om folkskoleundervisningens resultat är redan i det
föregående visadt (diagrammet sid. 128), att i Sverige numera,
praktiskt taladt, alla de unga män, som fullgöra värnplikten,
äro läskunniga; det lilla undantaget af vid pass l ej läskunnig
bland tusen härrör af några tiotal finnar från rikets nordligaste
trakter. Sverige har alltså i detta fall hunnit så långt som något
annat land och är jämförligt med Tyskland och Danmark. Förut är
flera gånger påpekadt det betydelsefulla faktum, att denna allmänna
läskunnighet är hos oss en gammal företeelse, ja att redan för
bortåt ett par århundraden sedan en ej ringa del af Sveriges
befolkning kunde läsa i bok - ett förhållande som fördelaktigt
vittnar om den kraftiga kulturutvecklingen i vårt land under dess
politiska »storhetstid».

Naturligtvis är ej i detta fall sista ordet sagdt i och med
konstaterandet af läskunnigheten. Längre kan man visserligen ej gå,
om man vill anställa internationella jämförelser. Men tager man
Sverige för sig, finner man, att år 1897 af samtliga värnpliktige
69*3 % ägde god färdighet i läsning och 30’6 % någorlunda god. Här
gifves alltså ännu ett stort fält för framsteg till och med i fråga
om en så elementär sak som innanläsningen. Att dylika framsteg också
göras, framgår däraf, att år 1875 blott 52*4 % af de värnpliktige
erhöllo vitsord om god färdighet men år 1897, såsom nyss nämndes,
69*3 %.

Utgifterna för folkskoleväsendet bestridas ej genom lärjunge-afgift
er utan helt och hållet med allmänna medel. För beloppet af desamma
redogöres i tab. 47.

Tungan af dessa utgifter faller dels på skoldistrikten, dels på
staten. Skoldistriktet är skyldigt att anskaffa och underhålla
lokaler, förse dem med möbler och undervisningsmateriell samt draga
försorg om deras uppvärmning och renhållning. Det skall därjämte
förse läraren med stadgade naturaförmåner och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig01/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free