Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.1. Folkundervisningen - IV.1.f. Skolor för blinda, af rektor G. A. Lyberg, Växjö - IV.1.g. Skolor för idioter, af friherrinnan Thorborg Rappe, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLOR FÖR ABNORMA BARN.
285
För den förberedande undervisningen voro tvenne förskolor
erforderliga. Den ena af dessa inrättades i Växjö 1884, den andra,
förenad med institutet, begynte sin verksamhet 1899. Förskolorna äro
beräknade hvardera för 40 elever, institutet för minst 100. För
dem, som vid mognare ålder förlorat synförmågan, finnes sedan
1884 en kändt v er ksskola i Kristinehamn. Eleverna erhålla här
fri undervisning i läsning och skrifning samt i vissa yrken,
såsom borstbinderi och korgmakeri, men få själfva bekosta sitt
vivre. Hvarje elev erhåller dock härför ett bidrag af statsmedel.
Genom lagen och stadgan för läroanstalter för blinda, båda
af den 29 maj 1896, är blindundervisningen från och med 1899
obligatorisk. I förskola upptages barnet vid T:e lefnadsåret för
att under en 4-årig lärotid förberedas till inträde i institutet,
där dess undervisning fortsattes och afslutas. Är barnet svagt
begåfvadt, får det kvarstanna i förskolan ännu 2 år och där afsluta
sin undervisning. Läroämnena i förskolan äro: kristendomskunskap,
åskådningsöfningar, modersmålet, skrifning, räkning, sång, gymnastik,
handöfningar jämte modellering samt handarbete. I institutet intagas
barn, som nöjaktigt genomgått förskola, äfvensom barn intill 14
år, hvilka blifvit blinda efter nio års ålder. För de förra är
lärotiden 6, för de senare 8 år. Läroämnena i institutet äro de i
förskolan förekommande samt dessutom geometri, geografi, historia,
naturkunnighet, handt-verk (korgmakeri, borstbinderi, repslageri,
snickeri), musik och pianostämning. Läsåret för såväl förskolorna som
institutet omfattar 40 veckor. För hvarje i förskola eller institut
intaget barn erlägger resp. landsting en årsafgift af 300 kronor,
med rätt att af målsman eller kommun uttaga bidrag till afgiften. Vid
institutet är anordnad s. k. profårskurs för dem, som vilja utbilda
sig till blindlärare, och dessa åtnjuta under lärokursen stipendier
af statsmedel. Till tryckning af blindskrift uppbär institutet ett
årligt statsanslag af 2,500 kr. Nästan all literatur för blinda
tryckes numera med Brailles punktskrift. Statens årliga utgifter
för blindundervisningen belöpa sig f. n. till omkring 95,000 kronor
förutom byggnadsanslag.
Denna statens omsorg för de blindas utbildning utestänger ej den
enskilda välgörenheten, hvars verksamhet hufvudsakligen är riktad på
de från skolorna utgångna eller dem, som under barnaåren ej varit
i tillfälle att erhålla någon undervisning. Anstalter för sådana
äro Arbetshemmet för blinda i Stockholm (sedan 1870), Skolan för
äldre blinda flickor i Uppsala (sedan 1884) samt Åldershemmet för
blinda invid Stockholm (sedan 1888). År 1885 bildades Föreningen
för blindas väl, med syftemål att bland annat befrämja de blindas
själfverksam-het genom tillhandahållande af lämplig litteratur
och arbetsmateriell, försäljning af deras arbeten m. m. I
sistnämnda afsikt har föreningen anordnat en försälj ningslokal i
Stockholm. Enahanda uppgift har den bland de blinda själfva bildade
B Und f or e n ing en.
Hela antalet blinda uppgick vid folkräkningen år 1890 till 3,948,
däraf 1,992 i åldern öfver sextio år. Blindhetsfrekvensen (82’5
pr hundra tusen inb.) har i det hela ganska betydligt afUgit under
senare tider till följd af förbättrad läkarvård.
Skolor för idioter. Idioterna voro bland de abnorma barnen i vårt
land de, för hvilka senast bereddes tillfälle till undervisning. Den
första skolan (privat upprättades år 1864, i Sköfde. Numera finnas
34 anstalter (alla internat), dels skolor (för bildbara barn),
dels arbetshem (för ur skolorna utgångna elever), dels asyler
(för obildbara). Anstalterna underhållas af föreningar, landsting
och privatpersoner; därjämte bidrager staten med 250 kr. för
hvarje bildbart barn i skolorna och med 100 kr. för hvarje elev i
arbetshemmen. Hela antalet i sagda anstalter vårdade uppgick vid 1897
års utgång till 813; som man i vart land föredrager mindre anstalter,
har ingen af dem flera elever än omkring 80. De flesta anstalterna
förestås af kvinnor, och all undervisning, utom i gymnastik och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>