Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.3. Den högre undervisningen. Af professorn dr Ernst Carlson, Göteborg - IV.3.a. Statsuniversiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA ODLINGEN.
betydelsefull. Studentens igenkänningstecken är den »hvita mössan»,
genom flera sångarfärder känd äfven i främmande land. - Vid sidan af
nationsföreningarna märkas vid båda universiteten en mängd speciella
föreningar, för vetenskapliga ändamål, för idrottsöfningar m. m.,
ej att förglömma för musik och sång, i hvilket afseende de svenska
studenterna vunnit världsrykte.
De studerandes antal vid samtliga Sveriges högskolor, såväl statens
som enskilda, under åren 1870/1900 framgår af tab. 51. Såsom häraf
synes, har totalsumman varierat ganska mycket. Minskningen under
de senare åren lär delvis bero på ett minskadt antal inskrifna
(jfr tab. 50, sid. 299) men delvis också på studiernas raskare
bedrifvande. Af samtliga 2,529 studerande hösten 1900 tillhörde 276
den teologiska fakulteten, 443 den juridiska, 514 den medicinska
och 1,296 den filosofiska, i hvilken sistnämnda ingå jämväl de, som
studera på de förberedande examina, hvilka fordras för inträde i de
tre »högre» fakulteterna. Bland de år 1898 närvarande studenterna
voro 80 kvinnor.
TAB. 51.
Antalet studerande vid högskolorna*
Medeltal för höst- och vårterminer åren
Medelfolkmängd.
Antalet studerande.
Summa.
På
10,000 inb.
Uppsala.
Lund.
Kfirol. instit.
Sthlms Högskola.
Göteborgs Högskola.
År 1870 .. .
4,164,000
1,403
454
54
1,011
4-59
1871/75 .. .
4,274,000
1,554
542
82
-
-
2,178
5-10
1876/80
4,500,000
1,448
612
153
-
-
2,213
4-92
1881/85 .. .
4,605,000
1,660
807
253
40
-
2,700
5-99
1886/90 .. .
4,742,000
1,825
889
375
46
_
3,135
6’61
1891/95 .
4,832,000
1,564
728
380
50
32
2,754
5-70
1896/00 .....
5,032,000
1,495
637
326
47
59
2,504
5’10
År 1900 ......
5,116,000
1,449
612
294
40
67
2,492
4-87
Förutom nyuppförda, präktiga universitetshus med rymlig aula,
föreläsningssalar, samlingsrum för konsistorium och fakulteter
m. m. äger h vartdera universitetet åtskilliga dyrbara samlingar och
institutioner, med egna byggnader och särskilda tjänstemän. Så märkas
i Uppsala särskildt Universitetsbiblioteket (»Carolina rediviva») med
öfver 330,000 band förutom mindre skrifter i omkring 10,000 kapslar
och 12,500 handskrifter, Botaniska trädgården, anlagd af Olof Rudbeck
d. ä. och utvecklad af Linné, Astronomiska observatoriet, Akademiska
sjukhuset och Centralhospitalet med medicinska och psykiatriska
kliniker, anatomiska, fysiologiska, patologiska, fysiska,
kemiska, meteorologiska, zoologiska, geologiska institutionerna
m. fl. I Lund märkes likaledes Universitetsbiblioteket med omkring
180,000 band, öfver 6,000 kapslar och omkring 5,000 handskrifter,
Myntkabinettet, en af de äldre samlingarna, Zoologiska museet,
skapadt af Sven Nilsson, Geologiska museet, grund-lagdt af Otto
Torell, Astronomiska observatoriet samt flera andra medicinska och
naturvetenskapliga institutioner af stort värde m. fl. I samband
med Karolinska institutet stå klinikerna på Serafimerlasarettet och
andra sjukhus i Stockholm samt ett nyupprättadt, under institutets
ledning ställdt Tandläkarinstitut (1898).
* Efter G. ENESTRÖM äfvensom Yttrande i läroverksfrågan af N. HÖJER,
A. LINDHAGEN och S. BOIJE.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
