Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.3. Den högre undervisningen. Af professorn dr Ernst Carlson, Göteborg - IV.3.b. Sommarkurser vid universiteten, af fil. kand. A. Åkerlindh, Upsala - IV.3.c. Enskilda högskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA
ODLINGEN.
vid hvartdera universitetet) hållits en fjorton dagars
föreläsningskurs i senare hälften af augusti för personer, som
icke äro i tillfälle att regelbundet begagna sig af akademisk
undervisning. Antalet deltagare har i Uppsala i genomsnitt uppgått
till närmare 400, hvaraf vid pass två tredjedelar utgjorts af
folkskollärare och -lärarinnor. Företaget har omfattats med stort
intresse och understödts af såväl staten som kommuner och skolråd. I
Uppsala handhafvas dessa kurser numera af ett officiellt utskott,
tillsatt af universitetet.
Enskilda högskolor.
Såsom nämndt ha i senare tider upprättats tvenne sådana, nämligen
en i Stockholm och en i Göteborg, af hvilka den förstnämnda började
sin verksamhet år 1878, den senare år 1891.
A) Stockholms högskola. Högsta ledningen af denna anstalt och
tillsättningen af lärarplatserna är anförtrodd åt en styrelse af sju
ledamöter. Af dessa väljer Svenska akademien en, Vetenskapsakademien
två och Stockholms stadsfullmäktige två; högskolans rektor är
själfskrifven, och den sjunde ledamoten utses af de förenämnda
sex, liksom dessa för 4 år i sänder. Styrelsen väljer inom sig för
hvarje år ordförande, andre ordförande och en inspektor, hvilken är
styrelsens ombud. Dess ekonomiska förvaltning granskas af revisorer,
utsedda af Vetenskapsakademien och Stockholms stadsfullmäktige. Af
statsmyndigheterna är högskolan alldeles oberoende.
Närmaste vården om högskolan utöfvas af rektor, som af lärarrådet
välj es för 2 år i sänder, och af lärarrådet, som består af de vid
högskolan fast anställda lärarne och dem, som på förordnande förestå
dylik lärarplats. I en framtid är högskolan afsedd att omfatta
fyra fakulteter: en historisk-filosofisk, en språkvetenskaplig, en
matematisk-naturvetenskaplig och en rättsvetenskaplig. Tills vidare
har emellertid endast den matematisk-naturvetenskapliga kommit till
stånd. Vid sidan däraf finnes en professur i konsthistoria, hvarjämte
föreläsningar hållits i historia, nationalekonomi m. fl. fristående
ämnen. Planer äro å hane att inom den närmaste framtiden få en rätts-
och statsvetenskaplig fakultet vid högskolan upprättad.
Vid högskolan afläggas inga examina, utan den har hittills
uteslutande ägnat sig åt vetenskapligt forskningsarbete och
undervisande verksamhet. På senaste tiden hafva emellertid åtgärder
börjat vidtagas för erhållande af examensrätt.
Läsåret 1899-1900 sköttes undervisningen vid högskolan af 9 lärare
med fast anställning (professorer), 3 tillförordnade lärare, 12
docenter och 6 amanuenser. Af professorerna åtnjöto tre 7,000,
de öfriga 6,000 å 4,500 kronor i lön; docenterna äro i regeln
oaflönade, men amanuenserna uppbära arfvoden från 1,250 ned till
500 kronor. Lärare, som uppnått 65 års ålder och minst 30 år
varit anställd i högskolans tjänst, äger rätt till pension, ej
understigande 80 procent af hans lön vid afskedstagandet.
Högskolans läsår börjar den l september och är deladt i två
terminer (l sept.-15 dec. och 15 jan.-15 juni). Professorerna
hafva skyldighet att hålla två offentliga föreläsningar i veckan
samt att utan särskild godtgörelse meddela den undervisning och
handledning, som för lärjungarnes studier är af nöden. De flesta
af dem äro därjämte föreståndare för en vetenskaplig institution. -
Höstterminen 1900 utgjorde antalet lärjungar 40 och åhörare vid de
offentliga föreläsningarna år 1898 omkring 170.
Under ledning af lärare vid högskolan utgifves med statsunderstöd
(3,000 kr. om året) den internationella tidskriften Acta mathematica,
som på franska, tyska och engelska upptager afhandlingar i den
högre matematiken. Frukterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
