Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.4. Teknisk undervisning. Af lektorn vid Chalmers tekniska läroanstalt fil. dr A. Söderblom, Göteborg - IV.5. Den svenska gymnastiken - IV.5.a. Den svenska gymnastiken, af professor L. M. Törngren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA GYMNASTIKEN.
321
för konstindustriella yrken (fem f ackaf delningar), den andra
som seminarium för utbildande af lärare i teckning, välskrifning
och modelle-ring. Ar 1890 tillades en maskinyrkesskola i 7 olika f
ackaf delningar. De i juli 1891 utfärdade nya stadgarna förnyades
med tillökning år 1895.
Skolans styrelse består af en ordförande, skolföreståndaren, och en
ledamot, nämnda af Kungl. Maj :t, samt fyra andra ledamöter, utsedda
af stadsfullmäktige, lärarkollegiet vid Tekniska högskolan, Akademien
för de fria konsterna samt Svenska slöjdföreningens styrelse. Skolans
verksamhet är fördelad på fem hufvudafdelningar: I) Tekniska afton-
och söndagsskolan; II) Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar; III)
Högre konstindustriella skolan; IV) Byggnadsyrkesskolan; samt V)
Maskinyrkesskolan. För öfrigt undervisas i stillära, konstsömnad,
yrkesmålning, dekorationsmålning, fotografering, formanatomi med
ritning, kurs för elektriska montörer samt gymnastik.
Läsåret 1899-1900 var hela lärjungeantalet 2,165, hvilken högst
betydande siffra vittnar om den stora roll, som tillkommer denna
skola inom vår tekniska undervisning. Lärarnes antal uppgick
till 92, hvaraf 32 ordinarie. - Under uppgörande är f. n. plan
till ytterligare utvidgning och vidtomfattande ändring i skolans
organisation, hufvudsakligen till fördelning af skolan på flera
undervisningsanstalter i stadens olika delar. - I skolans budget,
ungefär 129,000 kr., ingår statsanslag med 97,075 kr., Stockholms
stads årsbidrag med 10,250 kr. och lärjungarnes af gifter med
18,000 kronor.
F) Slutligen hafva vi att omnämna de lägre tekniska yrkesskolorna,
hvilka för närvarande äro till antalet 31 och hvilkas verksamhet
växlar efter den orts särskilda industrigrenar, där desamma
äro förlagda. De underhållas till största delen af vederbörande
kommuner men stå under statens inspektion och erhålla äfven bidrag
af statsmedel, år 1898 till ett sammanlagdt belopp af 45,000
kronor. År 1896 utgjorde antalet lärare vid dessa skolor 236 och
antalet lärjungar 5,292, hvaraf 1,212 kvinnliga.
5. DEN SVENSKA GYMNASTIKEN.
Gymnastiken i Sverige har sitt ursprung från Per Henrik Ling
(1776/1839). Före hans tid hade visserligen intresset för
kroppens fullständigare öfning vaknat. En och annan författare
äfvensom skolkommittéer hade framhållit kroppsöfningars betydelse
för ungdomens uppfostran, och de ’båda universiteten hade sina
fäktmästare; men af gymnastik i dess nuvarande bemärkelse förekom
intet. »Filantropinernas» uppfattning om kroppsuppfostran kom i
Sverige aldrig till verkställighet.
Lings uppträdande i Lund 1805 såsom universitetets fäktmästare var
första början, och genom Gymnastiska centralinstitutets grundläggning
(1813), som äfven skedde genom Ling, var det väsentligaste och det
första steget uttaget till det lärosäte, hvarifrån, såsom Lings
siarblick hade förutsett, den gymnastiska idéen skulle spridas till
och taga form i alla delar af hans fädernesland.
Över hj es land och folk.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
