Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.7. Offentliga samlingar och institutioner för vetenskap och konst; den periodiska pressen. Af bibliotekarien fil. dr B. Lundstedt, Stockholm - IV.7.c. Andra mera betydande kulturella stiftelser - IV.7.e. Arkiv - IV.7.f. Museer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARKIV. - MUSEER.
347
Längmanska donationsfonden. Finske handlanden E. J. Längman (1779/
1863) delade genom testamente sin egendom så, att 59/9o tillföllo
Sverige och 31/9o Finland. Det till Sverige testamenterade beloppet
fördelades i trenne delar, af hvilka »Litera A» skall användas
för understöd åt hjälpbehöfvande äfvensom för andra allmännyttiga
ändamål, »Litera B» för vetenskap och konst samt »Litera C» för
den svenska kursens upphjälpande. Sistnämnda fond får dock ej
användas, förrän den vuxit till 100 millioner kronor, och äfven
för de andra bägge äro bestämmelser gjorda, som hittills hindrat
deras användande. Sammanlagda kapitalbehållningen (Sveriges andel)
uppgick vid 1899 års slut till 2*42 millioner kronor. Fonden
förvaltas af Statskontoret.
Arkiv.
Sveriges förnämsta arkiv är Riksarkivet, med anor från början af
1600-talet. Det har till uppgift att förvara och ordna såväl de där
förut redan befintliga handlingarna som de, hvilka från Kungl. Maj
:ts kansli och andra styrelseverk dit öfverlämnas. Riksarkivet
består af två afdelningar, den historiska och den administrativa,
hvaraf den förra är fördelad i två sektioner.
Näst Riksarkivet är Kammararkivet landets förnämsta offentliga
handskriftssamling. Det leder sitt ursprung från Gustaf I:s tid samt
innehåller handlingar och räkenskaper angående skatteväsendet och
andra kamerala förhållanden af ovärderlig betydelse för Sveriges
inre förvaltnings- och kulturhistoria.
Äfven de öfriga centrala ämbetsverken hafva egna arkiv, hvarifrån
tid efter annan till Riksarkivet öfverlämnats betydande samlingar
äldre handlingar. Statistiska centralbyråns arkiv omfattar nominativa
utdrag för hvart tionde år ur socknarnas »församlingsböcker» samt
årliga förteckningar öfver födda, döda och gifta jämte in- och
utvandrade allt sedan 1860. Krigsarkivet innehåller handritade
och tryckta kartor, marschrouter, fästnings-, belägrings-
och batalj planer samt handlingar rörande krigsväsendet. Såväl
Kungl. Biblioteket som Universitetsbiblioteken i Uppsala och
Lund hafva betydande handskriftssamlingar, liksom ock åtskilliga
läroverksbibliotek.
För bevarande af underrätternas och den lokala statsförvaltningens
arkivalier äro under bildande trenne landsarkiv, i Uppsala, Vadstena
och Lund, till hvilka åtskilliga myndigheter i landsorten skola
aflämna alla handlingar före 1801. Vadstena landsarkiv har redan
börjat sin verksamhet.
Museer.
A) Konstmuseer. Sveriges förnämsta konstmuseum är Nationalmuseum
i Stockholm, hvartill den konstälskande konung Gustaf III
kan sägas hafva gifvit första upphofvet. Museet består af tre
hufvud-afdelningar: d) skulpturverk och målningar; b) handteckningar
och gravyrer; samt c) konstslö j dföremål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
