Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.7. Offentliga samlingar och institutioner för vetenskap och konst; den periodiska pressen. Af bibliotekarien fil. dr B. Lundstedt, Stockholm - IV.7.i. Socken- och folkbibliotek, af öfverläkaren A. Dalin, Huskvarna - IV.7.j. Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
360 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA
ODLINGEN.
Bland den studerande ungdomen vid Uppsala universitet hafva bildats två föreningar, Verdandi och Heimdal, som verka för upprättande af folkboksamlingar samt utgifvande af härför lämpliga böcker. Sveriges allmänna folkskollärarförening har verkat för åstadkommande af lärjungebibliotek, hvilka äro tillgängliga äfven för lärjungarnas
äldre syskon och föräldrar.
Tidningar.
Sveriges första tidning utkom 1645 och äger under namn af Post- och Inrikes Tidningar ännu i dag bestånd; den är en af världens äldsta ännu fortgående tidningar. Sedan 1791 är dess utgifvande ett privilegium för Svenska akademien. Tidningen är i viss mån ett
regeringens organ och innehåller i första hand alla officiella tillkännagifvanden.
För utgifvandet af periodiska skrifter erfordrades i äldre tider af Kungl. Maj:t utfärdadt privilegium, hvarjämte de voro underkastade censur, liksom alla andra tryckta skrifter. Under den s. k. frihetstiden infördes emellertid tryckfrihet, och det bör
framhållas, att Sverige är det första land, i hvilket stadgandena härom erhöllo karaktären af grundlag (1766). Bland landets nu gällande fyra grundlagar finnes också en »tryckfrihetsförordning» af 1812, som innehåller detaljerade föreskrifter beträffande
rätten att utgifva tryckta skrifter och ansvaret för desamma samt rättegångssättet i tryckfrihetsmål; anmärkas må, att i dessa mål användes jury - ett annars för Sveriges rättegångsväsen främmande drag.
Enhvar, som ej är straffad för nesligt brott eller förklarad ovärdig föra annans talan, äger rätt att utgifva periodiska skrifter, sedan han hos justitieministern gjort anmälan härom. Utgifvare af periodisk skrift är i afseende på ansvaret ansedd såsom författare.
En öfversikt af den periodiska litteraturens utveckling i Sverige liksom ock af de egentliga politiska nyhets- och annonstidningarnas antal och utgifningssätt vid olika tider meddelas i tabellen å nästa sida.
De mest kända tidningarna i Sverige äro för närvarande den ofvan omnämnda Post- och Inrikes Tidningar, vidare Stockholms Dagblad (moderat), Aftonbladet, Dagens Nyheter, Stockholms-Tidningen, Svenska Dagbladet och Svenska Morgonbladet (liberala), Nya Dagligt Allehanda och Vårt Land (konservativa), Socialdemokraten (socialistisk) - alla dessa utgifna i Stockholm.
Af landsortens tidningar må nämnas Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Sydsvenska Dagbladet och Skånska Dagbladet (i Malmö), Nerikes Allehanda (i Örebro), Östergötlands Dagblad (i Norrköping), Sundsvalls Tidning - alla dessa af liberal politisk färg; Norrköpings Tidningar, Östgöta Correspondenten (i Linköping), Morgonposten (i Göteborg), Göteborgs Aftonblad, Helsingborgs-Posten, Gefle-Posten, Smålandsposten (i Växjö), Sundsvalls-Posten (konservativa).
Af de 331 politiska nyhets- och annonstidningar, som existerade år 1899, utgåfvos 43 i Stockholm, och af de 52 dagliga (eller än oftare utkommande) utgåfvos 12 i hufvudstaden. Under senare tider har landsortspressen vunnit en betydlig utveckling. År 1850 fanns
blott en enda daglig tidning utanför Stockholm, år 1899 däremot 40.
Prenumerationspriset å de svenska tidningarna har städse varit ganska billigt samt i senare tid genom konkurrensen ytterligare nedsatts. Tidningar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
