Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.8. Den vittra litteraturen. Af lektorn fil. dr R. Steffen, Örebro - IV.9. De sköna konsterna - IV.9.a. Arkitektur, af stadsarkitekten F. Sundbärg, Landskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ARKITEKTUR.
6 (L
En af våra mest nationella skalder är G. Fröding (f. 1860), som
utan att vara bunden vid någon bestämd skola målar Sveriges natur
och folklif med en makalös friskhet och humor; i virtuosmässig
behandling af rim och meter står han vid sidan af Bellman.
Selma Lagerlöf (f. 1858) står i främsta ledet af vårt lands
prosatörer. I hennes romaner finnes något af den klassiska
hjältediktens enkelhet och klarhet. Hennes fantasi är
outtömlig, hennes uppfattning i hög grad poetisk och själfull
och hennes psykologiska intuition af i vår litteratur sällsynt
styrka. Tillsammans med henne påminnes om en del nu lefvande
författarinnor: Kilen Key (f. 1848), som väckt uppseende genom
sin behandling af sociala spörsmål; Helena Nyblom. (f. 1843,
till börden danska), som på sitt modersmål skrifvit lyrik men
på svenska utgifvit skisser och sagor; Alfhild Agrell (f. 1849),
dramatisk författarinna, samt romanförfattarinnorna Sophie Elkan
(f. 1853) och Hilma Angered-Strandberg (f. 1855).
Af mera betydande författare ma ännu nämnas: A. T. Gellerstedt
(f. 1836), egendomlig miniatyrdiktare; K. A. Melin (f. 1849),
som besjungit skärgården: A. U. Bååth (f. 1853), som skildrat
skånsk bygd och fornnordiskt lif; D. kallström (f. 1858),
lyriker; A. V. Lundegård (f. 1861), romanförfattare; A. Karlfeldt
(f. 1864), lyriker med varm känsla och folklig humor; F. Hedberg
(f. 1828), dramatiker likasom hans båda söner T. Hedberg (f. 1861)
och K. Hedberg (f. 1867); P. Molin (1864/96), Mull skildrare
af Norrlands natur och folk; vidare P. Hallström (f. 1866),
framstående berättare, i synnerhet i skissartad form; H. Söderberg
(f. 1869), novellist och kåsör; K. A. Forsslund (f. 1872), natur-
och folklifsskildrare; samt A. Hedenstierna (f. 1852), pseudonymen
Sigurd, folklifsskildrare och satiriker.
Slutligen må nämnas en genre, som i vår tid är mycket populär:
landsmålslitteraturen, som skildrar allmogen från dess egen synpunkt
och delvis på dess eget språk. Af hithörande författare äro de
mest kända F. A. Dahlgren (1816/95; pseudonym: Fredrek på Rannsätt)
och A. Bondeson (f. 1854).
9. DE SKÖNA KONSTERNA.
En nationell uppfattning har i vårt land ganska tidigt gjort
sig gällande inom arkitekturen samt inom konsthandtverket,
men först under 1700-talet begynte bildhuggarkonsten och i ännu
högre grad måleriet frigöra sig från det öfvermäktiga utländska
inflytandet. Från denna tid räknar den speciellt svenska konsten
sitt upphof. Den svenska musikens originalitet är på vissa
områden obestridlig, och sången har i vårt land nått en hög grad
af fulländning.
Arkitektur.
Den svenska arkitekturens historia börjar med kristendomens
rotfästande i landet under 11:e seklet. Den primitiva
byggnadskonsten, af hvars alster vi finna prof i Västergötlands
små landskyrkor, fick sin första lyftning genom cistercienserordens
klosteranläggningar i skilda delar af landet. Den från en af dessa
bevarade kyrkan i Varnhem i Västergötland är den romanska konstens
förnämsta minnesmärke i Sverige, näst den storslagna domkyrkan i
Lund (afbildning sid. 243), en med de renska katedralerna närmast
jämförlig anläggning från tolfte seklet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
