Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- IV.9. De sköna konsterna
- IV.9.d. Tonkonst, af skriftställaren dr A. Lindgren, Stockholm
- IV.9.e. Dramatisk konst, af skriftställaren F. Hedberg, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1830/96), R. Henneberg (f. 1853), A. Andersen (f. 1845), J. A. Hägg
(f. 1850), T. Aulin (f. 1866), Sjögren m. fl.
Åtskilliga redan nämnda ha äfven skrifvit större eller mindre
körverk, dessutom V. Svedbom (f. 1843), E. Åkerberg (f. 1860),
I. Hedenblad (f. 1851), A. Körling (f. 1842) och många andra.
 |
Jenny Lind.
|
Men det är ej blott på kompositionens, i synnerhet
romanskompositionens, område Sverige innehar en aktningsvärd
ställning. Inom exekutionen intager det en ännu högre eller
åtminstone vida mera känd plats. Vår sång har öfver hufvud taget
varit ett af de främsta medlen att göra den svenska musiken ärad
i utlandet. Svenska studentsångare och svenska damkvartetter
ha skördat lagrar, hvarhelst de uppträdt. Så mottogs vår studentsång
med stort bifall i Paris vid utställningarna 1867, 1878 och 1900.
Flera bland våra sångerskor ha vunnit världsrykte. Mången anser
Jenny Lind (1820/87) för den största af alla tiders sångerskor.
Firad som kanske ingen i både gamla och nya världen, erbjöd hon
det enastående exemplet att just på höjden af sina framgångar lämna
scenen, ägna sin konst åt det andliga oratoriet och sitt lif åt
huslighet och välgörenhet. Fru Louise Michaëli (1830/75) samt Kristina Nilsson (f. 1843)
räknades på sin glanstid bland de förnämsta. I senare tider har
Sigrid Arnoldson (f. 1861), dotter till en af våra förnämsta
tenorsångare O. Arnoldson (1830/81), vunnit europeisk ryktbarhet,
och äfvenså Ellen Gulbranson (f. 1863). De flesta af de rena och
melodiska sångröster, hvarpå Sverige alltid varit rikt, ha dock
företrädesvis valt sitt verksamhetsfält vid vår egen operascen,
som för närvarande i Carolina Östberg (f. 1853), C. F. Lundqvist
(f. 1841), A. Ödmann (f. 1850) och J. Forsell (f. 1868) äger röster
af första rang och i Mathilda Jungstedt (f. 1864) och J. Elmblad
(f. 1853) artister med stor äfven dramatisk begåfning.
Dramatisk konst.
De första bestämda spåren af en inhemsk dramatisk konst i Sverige
hänvisa till 16:e och 17:e seklen. Redan tidigare synas dock
moraliteter och mysterier här blifvit uppförda och då, liksom de
senare skoldramerna, af skolgossar och studenter, hvilka äfven någon
gång fingo uppträda inför hofvet. Men de skådespel och baletter,
som gåfvos vid hofvets fester, uppfördes merendels af främmande
skådespelare.
Våra första yrkesskådespelare voro några från Uppsala högskola
utgångna studenter, hvilka därstädes uppträdde 1682 och sedermera
öfverflyttade till Stockholm, där de började offentligt uppträda
1686, från hvilket år man således kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverig01/0406.html
