Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.a. Teologi, af docenten J. A. Eklund, Uppsala - IV.10.b. Juridik, af byråchefen jur. dr Hj. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JURIDIK. 393
Det i början af det gångna århundradet nyvaknade religiösa intresset
återverkade gynnsamt på teologien. Särskildt har den för Sverige
egendomliga riktning, som utgått från H. Schartau (1757/1825),
haft stort inflytande, i synnerhet i södra delen af Sverige, jämte
de tyska konfessionella riktningarna. Prästbildningen höjdes genom
framstående lärare, såsom S. Ödmann (1750/1829) och J. H. Thomander
(1798/1865). Bland författare kunna nämnas: H. M. Melin (1805/77)
och O. F. Myrberg (1824/99), hvilka öfvervägande arbetat på
bibeltolkningens område. I opposition mot den rådande konfessionella
och ortodoxa riktningen hafva bl. a. framträdt V. Rydberg (1828/95)
och F. Fehr (1849/95), den senare representant för den ritschlska
skolan. Religionsfilosof i kristlig anda var P. Wikner (1837/88).
Bland nu lefvande teologer, som märkbart bidragit att främja det
teologiska studiet, kunna särskildt nämnas biskoparne G. Billing
(f. 1841) och M. Johansson (f. 1837), ärkebiskop ,/. A. Ekman
(f. 1845) samt professorerna V. Rudin (f. 1833) och P. Eklund
(f. 1846). Såsom exegeter kunna nämnas professor E. Stave (f. 1857)
och teol. doktor S. A. Fries (f. 1867). - Lektor P. Waldenström
(f. 1838), stiftare af en efter honom uppkallad frireligiös sekt,
har också uppträdt som flitig författare. - En icke obetydlig
del af de svenska teologernas litterära produktion är att finna i
teologiska tidskrifter, af hvilka för närvarande »Kyrklig tidskrift»
är den viktigaste.
Till teologiens område räknas i allmänhet också kyrkohistorien. Inom
den allmänna kyrkohistorien föreligga i det hela endast kompendier
och monografier. Dock må nämnas »Kristna kyrkans historia» af
K. A. Cornelius (1828/93). Forskningsarbetet har öfvervägande ägnats
åt den svenska kyrkans historia, och särskildt är den monografiska
litteraturen ganska rikhaltig. Af mer omfattande intresse är
Svedenborgianismens historia i Sverige af U. R. F. Sundelin
(1847/96). De förnämsta arbetena under 1800-talet äro författade
af H. Reuterdalil (1795/1870; medeltiden) samt af L. A. Anjou
(1803/84; 1500- och 1600-talen). För närvarande bedrifves detta
studium med allt större kraft under ledning af professorerna PL
Lundström (f. 1858) i Uppsala och O. Ahnfelt (f. 1854) i Lund.
Juridik.
Inom hela den från medeltiden bevarade svenska litteraturen intaga
landskaps-, lands- och stadslagarna helt visst den förnämsta
platsen. Dessa lagböcker hafva, till stor del, mer eller mindre
omedelbart framgått ur lagmännens återgifvande på tingen af de korta,
kärnfulla satser, däri ett ursprungligt och sundt rättsmedvetande
tagit sig uttryck, samt äga till både form och innehåll en i bästa
mening folklig karaktär. Lärda studier på det juridiska området voro
emellertid ej sällsynta. Man känner ett ganska stort antal svenskar,
som genom förvärfvande af juridisk doktorsgrad vid något utländskt
universitet beredt sig för sin verksamhet inom fäderneslandet,
och genast vid inrättandet af Uppsala universitet (år 1477)
föreskrefs, att juridiska föreläsningar skulle där hållas. Vår
medeltidslitteratur har också att uppvisa ett rättsfilosofiskt arbete
af hög rang, den af en okänd lärd omkring år 1350 författade boken
Om konunga- och höfdingastyrelse.
Reformationsårhundradet var af flera skäl ej gynnsamt för den svenska
juridikens utveckling. Under 1600-talet uppnådde denna vetenskap
däremot i olika riktningar en icke ringa grad af blomstring. Studiet
af medeltidsrätten bedrefs med ifver. Lagstiftningsarbetet kunde
uppvisa lofvande ansatser på den allmänna rättens område och vackra
resultat inom speciallagstiftningen, särskildt sjörätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
