- Project Runeberg -  Sveriges land och folk
395

 (1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
User: Password:
Register | Login help

 
Search this site with Google:
 Project Runeberg | Catalog | RSS | Forum | Recent Changes | Comments?

PDF (B/W) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.c. Filosofi, af professorn fil. dr V. Norström, Göteborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns den maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FILOSOFI. 395

Filosofi.

s

En verkningsfull insats i vårt fäderneslands kulturlif blef filosofiens vetenskap först under sjuttonde århundradet genom kartesianismens omplantering på svensk mark. Här mötte denna nya riktning ett häftigt motstånd från det med skolastisk aristotelism väpnade teologiska renlärighetsnitet men tillkämpade sig dock slutligen seger. Kartesianismens hufvudkämpe under dessa stridens dagar var J. Bilberg (1646/1717). Meningsutbytet ägde rum i akademiska dissertationer eller i teser och disputationer öfver dessa. Samma form tog under större delen af 1600- och 1700-talen så godt som all behandling af de filosofiska spörsmålen i vårt land; sällan kom det till omfattande och själfständiga undersökningar. Såsom den svenska filosofiens märkligaste man i detta tidsskede nämna vi A. Rydelius (1671/1738), hvilkens bemödanden gingo ut på att medla mellan den ortodoxa teologien och kartesianismen. Senare fick hos oss äfven den leibniz-wolffska filosofien en minnesvärd representant i N. Wallerias (1706/64).

Nästa utvecklingsskede sammanfaller väsentligen med den gustavianska eran, då under öfvervägande engelskt och franskt inflytande några af märkesmännen på vitterhetens område framställde och bearbetade tidens upplysningsfilosofi. Vi anteckna här namnen J. H. Kellgren (1751/95), K. G. of Leopold (1756/1829), T. Thorild (1759/1808) och K. A. Ehrensvärd (1745/1800). Med D. BoëtUus (1751/1810), en tänkare af mera strängt vetenskaplig riktning, infördes i vårt land den kantska filosofien, visserligen under häftiga angrepp från det »sunda förståndets» förkämpar. Och kantianismen öppnade i sin ordning dörren för Tysklands stora idealistiska konstruktionssystem, Fichtes, Schellings, Hegels. Hos oss representeras nämnda spekulation i främsta rummet af den skarpsinnige och geniale B. Höijer (1767/1812; hans namnkunnigaste verk »Den filosofiska konstruktionen» existerar äfven i tysk öfversättning). Höijer har med en viss själf ständighet genomlefvat och genomarbetat hela sin samtids från Kant härstammande idealistiska idéutveckling och omsatt densamma i en form, som äger närmaste frändskap med fichteanismens. Hos skalden P. D. A. Atterbom (1790/1855) afspeglar sig den schellingska romantiken, utan att likväl det filosofiska innehållet kommit till något klart uttryck. Slutligen har, i omedelbar angränsning till våra dagar, J. J. Borelius (f. 1823; f. d. professor i Lund) ägnat ett långt lifs verksamhet såsom skriftställare och akademisk lärare åt uppgiften att tillgodogöra Sveriges filosofi frukterna af Hegels spekulation.

Den filosofiska andan i vårt land har emellertid icke blott röjt känslig mottaglighet för resultaten af filosofiens allmänna utveckling jämte en viss själfständighet i dessas tillgodogörande utan också gifvit upphof åt en verkligt nationell filosofi, som i tankens medium afbildar vår kulturs innersta väsen och egendomliga kynne, Denna kulturs karakteristiska drag samla sig i sträfvandet till en den enskilda personlighetens frigörelse och allsidiga utveckling, hvarvid på samma gång bevaras och vidare utbildas en lagbunden samhällsordning samt en ren och lefvande religiositet. Vårt svenska folk förbinder således i sitt kulturideal både lag med frihet och tro med vetande. Häråt ger den nationella svenska p er sonlighet s filos o fi en begreppsmässigt uttryck. Sin djupaste källa har denna filosofi i aktningen för och kärleken till människans frihet och själf bestämning, rätt och plikt samt kallelse till evigt lif i sanning och rättfärdighet. Den nationella svenska filosofien får vanligen bära namn efter sin egentlige upphofsman, Sveriges själfständigaste tänkare och originellaste systematiker, Kristofer Jakob Boström (f. 1797, professor i Uppsala, död 1866; hans »Skrifter», utgifna af H. Edfeldt, kompletteras genom hans »Föreläsningar i religionsfilosofi» och »i etik», redigerade och utgifna af S. Ribbing). Boströms filosofi kan förstås och bedömas

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Valid HTML 4.0!All our files are DRM-freeProject Runeberg, Thu Apr 16 12:34:27 2015
http://runeberg.org/