Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.g. Litteraturhistoria, af professorn fil. dr H. Schück, Uppsala - IV.10.h. Konsthistoria, af f. d. professorn fil. dr C. R. Nyblom, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att visa, huru litteraturverket speglar folklynnet, tidsskedet
och den enskilda författarindividualiteten. Denna åsikt omfattas
särskildt af C. R. Nybloms (f. 1832) lärjungar, bland hvilka märkas
H. Schück (f. 1855), professor i Uppsala, K. Warburg (f. 1852),
bibliotekarie vid Svenska akademiens Nobelinstitut, samt O. Levertin
(f. 1862), professor vid Stockholms högskola.
Schück har utom andra arbeten utgifvit första bandet af en stort
anlagd Svensk litteraturhistoria samt har jämte Warburg skrifvit
en mindre omfattande framställning af den svenska litteraturen ända
till nyaste tid. Warburg har riktat den vetenskapliga litteraturen
med flera intressanta monografier, och Levertin är bekant för en
följd af ypperliga skildringar från Gustaf III:s tid. Bland öfriga
författare märkas C. D. af Wirsén (f. 1842), Svenska akademiens
sekreterare, samt E. Wrangel (f. 1863), professor i Lund, och
O. Sylwan (f. 1864), professor i Göteborg.
Konsthistoria.
Konsthistorien är också en ung vetenskap i vårt land. Det var
nyromantiken i början af 1800-talet, som väckte sinnet för
den. »Nya skolans» ifrige förkämpe L. Hammarsköld (1785/1827)
höll år 1815 föreläsningar i ämnet, hvilka trycktes 1817. Men den
förste, som företog forskningar, var K. G. Brunius (1792/1869),
professor i grekiska men dessutom arkitekt och konsthistoriker,
i hvilken egenskap han redan 1836 började skrifva om våra gamla
kyrkor, som han studerade på resor i landet. Därnäst började man
skrifva läroböcker och hålla föreläsningar i ämnet: det förra
gjorde K. J. Lenström (1811/98), som 1848 utgaf sin Handbok i
sköna konsternas historia, det senare A. Sohlman, som 1849/68 var
lärare i konsthistoria vid Fria konsternas akademi och därunder
utgaf »Afhandlingar och skisser uti kultur- och konsthistoriska
ämnen». Därmed var isen bruten, och år 1867 kom från Finland
det första moderna arbetet, »De bildande konsternas historia från
slutet af 1700-talet», af C. G. Estlander (f. 1834). Kort därefter,
1872/76, utgaf Fr. Sander (1828/1900) sitt grundläggande arbete
»Nationalmuseum, bidrag till tafvelgalleriets historia», frukten af
hans verksamhet såsom amanuens vid Nationalmuseum, hvarjämte han
på äldre dagar skref en monografi öfver K. F. v. Breda. En annan
amanuens (vid K. Biblioteket) Kr. Eichhorn (1837/89) har genom
skrifter och samlingar gjort svenska konsthistorien ovärderliga
tjänster. Så skref han »Svenska byggnadskonsten», tillägg till
Lübkes arkitekturhistoria (1871), många uppsatser om konst och
konstslöjd, samlade i »Svenska studier», i tre serier, 1869,
1872 och 1881, »De bildande konsternas historia i kort öfversikt»
(1881) samt en följd af märkliga artiklar till svensk konsthistoria
i Nordisk familjebok. Ännu en tredje amanuens (vid Nationalmuseum)
är att nämna, O. Granberg (f. 1858), en konstforskare som vunnit
erkännande äfven i utlandet för sin undersökning om »Pieter de
Molijn de oude» (1883), hvarigenom den holländske landskapsmålaren
insattes på sin plats i historien; vidare har han utfört kataloger
öfver äldre mästares taflor i enskilda svenska samlingar (1886) och
sist utgifvit ett stort arbete om »Drottning Kristinas tafvelgalleri»
(1896). Ett vackert rum intager här äfven Viktor Rydberg (1828/95),
som skref ypperliga afhandlingar om »Den meliska Afrodite», om
»Romerska kejsare i marmor» och om »Antinous» samt höll berömda
föreläsningar om äldre och nyare konst vid Stockholms högskola (efter
1889). - Såsom professor i Uppsala har C. R. Nyblom (f. 1832) från
1865 hållit föreläsningar i konsthistoria, skrifvit monografier
öfver Sergel, Adelcrantz och Scholander, författat katalog öfver
Uppsala universitets konstsamlingar, skrifvit om Uppsala domkyrka
och nya universitetshuset samt i Nordisk familjebok lämnat de flesta
artiklarna om utländsk konst. Bland dem, som utgått från Uppsala,
märkas: G. Upmark (1844/1900), mångsidigt verksam, som skrifvit om
slott och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
