Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.j. Pedagogik, af läroverkskollegan fil. dr N. Lagerstedt, Stockholm - IV.10.k. Nationalekonomi och samhällslära, af fil. dr J. Leffler, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA ODLINGEN.
Agardh (1785/1859), E. G. Geijer (1783/1847) och A. Fryxell
(1795/1881). Till denna tid hör uppkomsten af den svenska
gymnastiken, hvars skapare var P. H. Ling (1776/1839). Under
nämnda århundrade har ett starkt intresse gjort sig gällande för
ökad folkbildning och förbättrad skolundervisning med användande
af nya bildningselement och tillämpande af nya pedagogiska
grundsatser. T. Rudenscliöld (1798/1859), P. A. Siljeström (1815/92)
och F. F. Carlson (1811/87) äro de största nydanarne på folkskolans
område. För kvinnobildningen har Anna Sandström (f. 1854), hvilken
som skriftställarinna i uppfostrings- och undervisningsfrågor för
närvarande intager främsta platsen i vårt land, verkat mer än
någon annan. Hon kämpar för en konkret, åskådlig undervisning,
med historia, geografi och naturkunnighet som hufvudämnen. Hon
sträfvar efter realism i undervisningen, icke såsom motsats mot
humanism, då hon afgjordt betonar den öfvervikt, som bör tillkomma
de humanistiska ämnena, men som motsats till formalism, framför allt
formalism i språkundervisningen. Sin författarverksamhet har hon
i synnerhet utöfvat i den af henne sedan 1883 utgifna pedagogiska
tidskriften Verdandi. - Här må äfven nämnas O. Salomon (f. 1849),
det svenska pedagogiska slöjdsystemets upphofsman. Som skriftställare
i pedagogiska ämnen har han särskildt behandlat frågan om slöjden
och dess betydelse för uppfostran.
Inom den praktiska pedagogiken har under de senaste årtiondena i
vårt land utvecklats ett lifligt reformarbete. Af det stora antalet
å detta område verksamma torde i första rummet böra nämnas förre
rektorn S. v. Friesen (f. 1847), som inlagt betydande förtjänster
om realundervisningens höjande, rektor S. Almquist (f. 1844),
som utöfvat en mångsidig såväl teoretisk som praktisk verksamhet,
L. Wærn (f. 1846), rektor vid Högre lärarinneseminariet, L. Lindroth
(f. 1845), rektor vid privatläroverket Beskowska skolan i Stockholm,
G. Sjöberg (f. 1844), föreståndare för en högre flickskola i
Stockholm, förre professorn lektor Ernst Carlson (f. 1854),
förre läroverksadjunkten T. Krok (f. 1834), som inlagt stora
förtjänster om den naturalhistoriska undervisningen, chefen för
Ecklesiastikdepartementets folkskolebyrå förre seminarierektorn
C. Kastman (f. 1832), folkskoleinspektören /. Lyttkens (f. 1844) samt
folkskolläraren Fridtjuv Berg (f. 1851). På folkhögskolans område
äro betydande krafter verksamma; vi nämna blott namnen L. Holmström
(f. 1840) och T. Holmberg (f. 1853). För den svenska pedagogikens
utveckling betydelsefullt är grundläggandet i hufvudstaden af ett
pedagogiskt bibliotek, hvartill initiativet tagits af N. Lagerstedt
(f. 1847). Ett önskemål, som däremot ännu tyckes vara tämligen
aflägset, är upprättandet af pedagogiska professurer vid våra
högskolor.
Anna Sandström.
Nationalekonomi och samhällslära.
Den ekonomiska vetenskapen i Sverige har hittills mestadels
utvecklats under stark påverkan af andra kulturländers. Den tidigaste
nämnvärde skriftställaren i vårt land på detta område, J. Rising
(1611/72), var en varm anhängare af den frisinnade holländska skolan,
hvaremot han af merkantilismen hufvudsakligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
