Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.m. De medicinska vetenskaperna. Anatomi, af professorn med. dr G. Retzius, Stockholm - IV.10.n. Fysiologi, medicinsk kemi och läkemedelslära, af professorn med. dr C. G. Santesson, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intresserade lärjungar och kolleger; såväl anatomien som medicinens
öfriga grenar togo ny fart. I motsats mot den då ännu allmänt
rådande naturfilosofiska och spekulativa riktningen blef institutet
en härd för den nya åskådningen, enligt hvilken naturiakttagelsen är
det väsentliga och medicinen, på grundval af anatomi och fysiologi,
äfven är en naturvetenskap. A. Retzius’ lärarnit och talang verkade
väckande och lifgifvande, och genom sina vetenskapliga arbeten och
upptäckter såväl i den mikroskopiska som i den gröfre anatomien,
icke minst inom kraniologien, vann han europeisk ryktbarhet. G. von
Düben (l822/92) omfattade med förkärlek antropologien. Chr. Lovén
(f. 1835) upptäckte smakorganet hos däggdjuren, ventrikelns lymfkärl m. m.
A. Key (f. 1832) ägnade sig först åt den normala histologien, åt groddjurens smakorgan, mjältens och njurens byggnad m. m. G. Retzius (f. 1842), som tillsammans med Key publicerat ett större arbete öfver nervsystemet, dess saftbanor och bindväf, har därefter utgifvit en serie omfattande arbeten öfver nervsystemet och sinnesorganen, öfver kranier m. m. E. Müller
(f. 1866) har offentliggjort arbeten inom anatomiens olika områden.
E. Holmgren (f. 1866) har utgifvit arbeten öfver spinalgangliernas struktur.
I Lund inrättades särskild professur i anatomi år 1783. Men först
genom A. H. Florman (1761/1840), som var en nitisk forskare och
lärare samt en flitig författare, höjdes anatomiens ställning. Af nu
vid detta universitet verksamma anatomer må nämnas Hj. O. Lindgren
(f. 1837), som har utgifvit arbeten om byggnaden af uterus och ägget,
C. M. Fürst (f. 1854), som offentliggjort arbeten om spermatozoernas
struktur och inom flera andra områden af anatomien, samt I. Broman
(f. 1868), som utgifvit afhandlingar öfver embryologiska och histologiska
ämnen.
Den svenska fysiologien, tidigare såsom öfverallt förenad
med anatomien (se ofvan), erhöll sin förste själfständige representant i
Fr. Holmgren (1831/97) i Uppsala, mest bekant genom sina arbeten
öfver de vitala elektriska fenomenen samt öfver färgblindheten. Holmgren inrättade det första fysiologiska laboratoriet i Sverige (uti Uppsala)
äfvensom senare ett nytt storartadt sådant därsammastädes, bekostadt genom donation af A. F. Regnell (1807/84). Holmgrens efterträdare, Hj. Öhrvall (f. 1851), är bekant genom sitt arbete öfver smaksinnet. –
Karolinska institutet erhöll i Chr. Lovén (f. 1835) sin förste
professor i fysiologi. Han lämnade viktiga bidrag till upptäckten
af de kärlutvidgande nerverna,
Anders Retzius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
