Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.r. Botanik, af amanuensen fil. lic Hj. Östergren, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTANIK.
419
hållit sig ända in i våra dagar och som bland annat bevisas däraf,
att så godt som alla officiella representanter för den botaniska
forskningen varit specialister på en eller annan kryptogamgrupp. Vid
dessa studier kom mikroskopet alltmer till användning, såväl
vid åtskiljandet af de olika arterna som vid studiet af dessas
inre byggnad. Tack vare denna noggrannare metod har den svenska
kryptogamforskningen att bland sina resultat inregistrera ej blott
upptäckandet af en mängd nya arter utan ock viktiga iakttagelser
angående de lägre växtformernas byggnad och fortplantning.
Algologien var den gren, som fick de flesta idkarne, och
bland dess representanter torde i synnerhet följande förtjäna
nämnas. J. G. Agardli (1813/1901) har genom en mängd viktiga
skrifter grundlagt sitt anseende som en af samtidens främsta
algologer. J. E. Are-sckoug (l 811/87) gjorde betydelsefulla
upptäckter angående flera algsläktens byggnad och för-ökningssätt,
och hans lärjunge F. R. Kjellman (f. 1846) har undersökt de arktiska
hafvens alg-flora samt infört formationsbegreppet vid studiet af
algregionerna i hafvet. F. B. Wittrock (f. 1839) är en framstående
forskare på flera stora algsläktens systematik och O. Nordstedt
(f. 1838) samtidens er-kändt främste desmidia-cékännare. Slutligen
har G. Lagerheim (f. 1860) Elias
Fries.
utgifvit talrika skrifter
angående de lägre algernas byggnad och utveckling. Den deskriptiva
likenologien har erhållit en utmärkt representant i Th. M. Fries,
och mykologien har med moderna synpunkter åter upptagits af
J. Eriksson (f. 1848) och E. Henning (f. 1857), som särskildt
studerat rostsvamparna, af G. Lagerheim, bekant genom monografier
öfver i systematiskt hänseende intressanta svampsläkten, samt af
O. Juel (f. 1863), som gjort histologiska undersökningar på flera
olika släkten. S. Berggren (f. 1837), AS. O. Lindberg (1835/89)
m. fl. ha i synnerhet ägnat sig åt möss-studier. Den förre har
särskildt studerat de arktiska trakternas moss-flora, den senare
har genom en mängd om stor skarpsynthet vittnande afhandlingar
verkat reformerande inom möss-systematiken.
Den förändring af artbegreppet, som Darwin framkallade genom
sin evolutionsteori, göt nytt lif i systematiken och ställde nya
uppgifter för densamma. För att närmare studera utvecklingen vände
man sig till mångformiga eller under utveckling stadda växtsläkten,
och af svenska botanister hafva omfattande under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
