Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.x. Astronomi, af professorn fil. dr K. Bohlin, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ASTRONOMI.
433
deltog år 1701 jämte observatörer i Cap, London och Berlin i
korresponderande observationer till bestämning af solens och månens
parallaxer samt observerade i Stockholm venuspassagerna åren 1761 och
1769. Den ryktbarhet, som han bland sina samtida åtnjöt, grundade
sig dock förnämligast på de tabeller för jupiters-satelliterna,
som han konstruerade.
Vid 1800-talets början gaf D. Melanderhjelm (1726/1810) i
Uppsala initiativ till en ny gradmätning i Lappland (1801/03),
hvilken utfördes af J. Svanberg (1771/1851). Några decennier senare
(1850/51) efterföljdes denna af en skandinavisk-rysk gradmätning
från Torneå till Fuglenæs (nära Hammerfest i Norge), utförd af
N. H. Selander (1804/70) i Stockholm, J. M. Agardh (1812/62) i Lund
och D. G. Lindhagen (f. 1819), den sistnämnde då anställd vid Pulkova
observatorium och deltagande såsom ryskt ombud. Senare anställd
vid Stockholms observatorium, utförde Lindhagen jämte Fearnley
i Kristiania och Schjellerup i Köpenhamn longitudsbestämningar
mellan observatorierna i Stockholm och nämnda städer. - Alltifrån
århundradets början omfattades geodetisk-topografiska arbeten
i landet med stigande intresse. S. A. Cronstrand (1784/1850)
och K. P. Hällström (1774/1836) deltogo verksamt däruti genom
utförande af astronomiska ortsbestämningar för kartverket öfver
Sverige. Selander och ännu mera P. G. Rosén (f. 1838; professor vid
Generalstabens topografiska afdelning i Stockholm) hafva fullföljt
och främjat de geodetiska arbetena inom landet, hvilka sedan 1863
ingått såsom integrerande del i den »internationella europeiska
gradmätningen».
Jämsides med ofvannämnda mätningar och observationer
har det vetenskapliga forskningsarbetet framgångsrikt
bedrifvits. E. Prosperin (1739/1803) är bekant för en ofta
använd komettabell, innehållande förteckning öfver äldre kometer
från 837 e. Kr. till 1795 jämte bestämningsstycken för desamma i
deras närmaste läge till jorden. A. Bredman (1770/1859) utgaf vid
århundradets midt en utförlig lärobok: Teoretiska astronomiens
grunder. G. Svanberg (1802/82) har gjort sig högt förtjänt om
den svenska astronomiska forskningen genom uppförande af ett nytt
observatorium i Uppsala, fullbordadt 1853. H. Schultz (1823/90) var
en nitisk observatör, som förvärfvat ett framstående namn genom sina
»Micrometrical observations of 500 Nebulæ», genom sina mätningar
af stjärn-grupper, s. k. »clusters», samt genom sitt deltagande
för Uppsala i de korresponderande observationerna på planeten
Mars år 1862 för solparallaxens bestämning. - I Lund uppfördes ett
nytt observatorium på 1860-talet under ledning af D. M. A. Möller
(1830/96), känd för sina undersökningar angående den faye-möllerska
kometen, och Stockholms observatorium tillbyggdes i slutet af
1870-talet, efter det den finske astronomen P. H. Gyldén (1841/96)
år 1871 kallats till direktör. Gyldén ägnade sig hufvudsakligen
åt störingsteorien och har nedlagt sina omfattande studier i detta
ämne i ett antal mindre uppsatser samt i ett större arbete: »Traité
analytique des orbites absolues des huits planètes principales»,
hvaraf dock blott första delen utkommit.
Nuvarande direktörer för de tre observatorierna äro i
Uppsala prof. Dunér, i Stockholm prof. Bolin och i Lund
prof. Charlier. N. C. Dunér (f. 1839), hvilken tidigare från Lund
utgifvit: Mesures micrométriques d’étoiles doubles, Sur les étoiles
à spectres de la troisième classe och Sur la rotation du soleil,
har i Uppsala företrädesvis ledt undersökningar rörande solspektrum,
fixstjärnspektra och fixstjärnparallaxer samt variabla stjärnor. Vid
1890-talets början lyckades han anskaffa en ny dubbelrefraktor
af Repsold, nytt vändtorn m. m. K. Bohlin (f. 1860) har utgifvit
undersökningar rörande den tredje saturnsatelliten Tetys’ banelement
och om Winneckes komet samt publicerat »Formeln und Tafeln zur
gruppenweisen Berechnung der allgemeinen Störungen benachbarter
Planeten». C. V. L. Charlier (f. 1862) har utgifvit ett större
arbete rörande planeten Tetis’ jupiters-störingar och publicerat
»Ueber den Gang des Lichtes durch ein System von sphærischen Linsen».
Sveriges land och folk.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
