Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.x. Astronomi, af professorn fil. dr K. Bohlin, Stockholm - IV.10.y. Meteorologi och hydrografi, af amanuensen vid Meteorologiska centralanstalten fil. dr N. Ekholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA
ODLINGEN.
Stockholms observatorium utgifver sedan 1880 en egen publikation:
»Astronomiska iakttagelser och undersökningar, anställda på
Stockholms observatorium», hvarjämte observatoriet i Lund utgifver
»Meddelanden från Lunds astronomiska observatorium».
Vid observatoriet i Pulkova (Ryssland), ett af de mest ansedda i
världen, hafva flera svenska astronomer varit anställda. Sedan
1895 bestrides till och med direktörsbefattningen af en svensk
astronom, J. O. Backlund (f. 1846), känd bland annat för sina
omfattande undersökningar rörande den enckeska kometen. Äfven
vice-direktörsbefattningen innehafves, sedan 1892, af en svensk,
M. Ny r en (f. 1837), hvilken särskildt behandlat problemet om
jordens rotation kring sin axel.
Meteorologi och hydrograf!.
Från äldre historiska tider finnas för Sverige blott några strödda
uppgifter om tider af ovanlig värme eller köld, väta eller torka,
god eller dålig årsväxt o. s. v., ur hvilka några klimatiska data
kunna ungefärligen uppskattas. De äldsta regelbundna meteorologiska
iakttagelser, som utförts på något ställe inom Sveriges nuvarande
gränser, äro de, som den berömde danske astronomen Tyko Brahe lät
anställa åren 1582/97 vid sitt observatorium å Uranienborg på ön
Hven, som tillhörde Danmark till år 1658. De första af svenskar
utförda regelbundna meteorologiska iakttagelserna anordnades
mellan 1720 och 1740, med understöd af Vetenskapssocieteten i
Uppsala, af E. Burman (1692/1729) och A. Celsius (1701/44), först
i Uppsala och sedan på åtskilliga andra ställen i Sverige. Men
bristen på noggranna termometrar minskade betydligt värdet af dessa
iakttagelser. Först omkring midten af 1700-talet, sedan Celsius
och Linné gifvit termometern dess nuvarande gradering, inträdde ett
bättre förhållande. Från Uppsala äga vi tämligen goda iakttagelser
sedan 1739 (med åtskilliga luckor), från Stockholm sedan 1754 och
från Lund sedan 1740. Äfven barometer och regnmätare användes,
men efter vår tids fordringar ha de med dessa instrument utförda
iakttagelserna föga värde.
Redan dessförinnan hade svenska forskare undersökt
frågan om sambandet mellan vattenståndet i floderna och
insjöarna samt väderleken, äfvensom landets höjning eller den
s. k. vattenminskningen. U. Hjärne (1641/1724) väckte denna fråga
år 1694, E. Svedenborg (1688/1772) och D. Tiselins (1682/1744)
sysselsatte sig därmed omkring 1720, och B. Vassenius (1687/1771)
har i flera uppsatser lämnat en väsentligen riktig förklaring af
detta samband, grundad på mångåriga iakttagelser af väderleken
och sjön Vänerns vattenstånd. Alltifrån senare hälften af 1700-
och förra hälften af 1800-talet finnas flera tämligen fullständiga
serier af vattenståndsmätningar i några af våra största vattendrag.
På uppmaning af det 1780 stiftade »Societas palatina» i Mannheim
anordnade Vetenskapsakademien 1785 regelbundna meteorologiska
iakttagelser vid de förnämsta läroverken i riket under ledning
af lektorerna i matematik. På detta sätt ha värdefulla, mångåriga
iakttagelseserier tillkommit, hvilka dock förete många luckor. Äfven
enskilda personer hafva från denna tid utfört högst värderika
iakttagelser.
År 1848 inrättade A. Erdmann (1814/69) regelbundna meteorologiska
och hydrografiska iakttagelser vid tjugu fyrar. År 1858 upprättade
E. Edlund (1819/88) ett system af s. k. andra klassens stationer,
med meteorologiska iakttagelser tre gånger dagligen på barometer,
torr och våt termometer, vindens riktning och styrka, molntäcke,
nederbörd, dimma, dagg, rimfrost, åska, norrsken m. m. samt
afläs-ning af maximi- och minimitermometer och uppmätning af
nederbördsmängden en gång i dygnet, hvilka iakttagelser alltsedan
enligt nästan oförändrad, ehuru efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
