Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.z. Vetenskapliga resor och geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPLIGA RESOR. GEOGRAFI.
441
än konung Oscar TI och Oscar Dickson (1823/97), den svenska arktiska
forskningens storslagna mecenater.
Äfven inom andra delar af världen ha svenska forskare under senare
delen af 19:e århundradet varit lifligt verksamma. Här kan endast
erinras om några af de betydelsefullaste forskningarna.
I Asien har S. Hedin (f. 1865) företagit tvenne resor i Persien 1885/
86 och 1890/91 samt en färd genom Centralasien 1893/97, under hvilken
han på delvis förut obeträdda vägar och med bekämpande af svåra
faror och umbäranden genom strof v ade Pa-mir, Takla-makan-öknen,
Tarimbäc-kenet och norra Tibet samt från Peking återvände genom
Mongoliet och Sibirien; sedan 1899 befinner han sig på en ny färd i
det inre Asien. Etnografiska forskningar ha af Hj. Stolpe (f. 1841)
företagits i Indien, af F. Martin i ryska Asien, geologiska af
Hj. Sjögren (f. 1856) i Kaukasien och de Transkaspiska länderna.
Afrika har valts till verksamhetsfält af icke få svenska
resande. Wahlbergs mantel upptogs af Charles Andersson (1827/67),
som 1850/67 bereste Damara- och Ovambolanden. Dennes verksamhet
som handlande och samlare har fullföljts af A. Ericsson. I den
nybildade Kongo-statens tjänst har ett stort antal svenskar verkat.
Sven Hedin.
Bland dem, som genom utgifna skrifter eller hopbragta samlingar
gjort sig ett kändt namn, må nämnas E. Gleerup (f. 1860),
P. Möller (f. 1858), G. Pagels (1855/91), A. Wester (f. 1856),
M. Juhlin-Dannfelt (1859/97), H. H. v. Schwerin (f. 1853). Inom
Kamerun-området har &. Waldau (L 1862) och K. Knutson (f. 1857)
intagit samma ställning som Ericsson längre söder ut.
I södra Amerika bosatte sig 1840 den svenske läkaren Anders Regnell
(1807/84), hvilken under hela 44 år på det framgångsrikaste sätt
arbetade för naturhistorisk utforskning af Brasilien och såväl under
sin lifstid som senare genom sina donationer möjliggjort för ett
flertal svenska forskare studier inom nämnda del af världen. Till
Magellansländerna vände sig 1895/97 O. Nordenskjöld (L 1869). I
Centralamerika har C. V. Hartman åren 1896/99 företagit omfattande
arkeologiska och etnografiska undersökningar, och i Förenta staternas
södra gränstrakter företog G. Nordenskiöld (1868/95) år 1891 viktiga
arkeologiska gräfningar.
^ Dessa och många andra i vetenskapligt syfte af svenskar
under senare delen af^ århundradet företagna resor ha mindre
afsett geografiska upptäckter än en mångsidig naturvetenskaplig
undersökning. Deras resultat ha framlagts dels i särskilda
reseverk, dels, hvad det rent vetenskapliga angår, företrädesvis
i Vetenskapsakademiens publikationer. För den geografiska och
etnografiska forskningen har det år 1873 i Stockholm stiftade
Antropologiska sällskapet, år 1877 ombildadt till Svenska sällskapet
för antropologi och geografi, varit af betydelse, ej minst genom
sin tidskrift Ymer, hvars tjuguförsta årgång utkommer under år 1901.
Inom geografiens och kartografiens historia har Sverige att uppvisa
A. E. Nordenskiölds banbrytande arbeten Facsimile-atlas (1889)
och Periplus (1897);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
