Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Öfversikt af Sveriges näringar. Af professorn fil. dr P. Fahlbeck, Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING. 447
Fetsodling för en sockerindustri i stor stil. Jordbruket har sålunda
Uåde i sin egen drift och genom sina slutprodukter dragits in uti
Cet industrialismens segertåg, som nu går genom världen. Och det
Kär tydligen vidare på denna väg.
Ytörsta anparten af Sveriges jord upptager skogen. Helt naturligt
Or därför skogshandteringen en af landets främsta näringar. Den
Ue-höfver ej så mycken arbetskraft som jordbruket och lif när därför
blott en jämförelsevis mindre del af befolkningen. Men den är en
af landets största rikedomskällor. Sveriges export består till vid
pass hälften af skogsprodukter. Och på världsmarknaden är Sverige
alltjämt inom denna bransch, åtminstone under vanliga år, den största
säljaren. Genom en år för år mera rationell skötsel af det ofantliga
skogskapitalet tryggas för all framtid denna rikedomskälla; och
tack vare en fortsatt utveckling af på detsamma grundade industrier
tillgodogöres det för landet mer och mer. Med den allt starkare
utvecklingen af snickeri- och möbelfabrikation, pappersmasse-
och papperstillverkning m. m. genomföres äfven här efter hand
öfvergången från råämnesproduktion till förädlingsindustri.
Icke mindre än 16 millioner hektar upptager tab. 53 här ofvan
såsom »annan mark», d. v. s. ej för kulturen på något sätt i
anspråk tagen. Icke så litet af denna ofantliga areal antages
dock kunna väl lämpa sig för odling eller skogsväxt, när tiderna
gifva anledning därtill. Det mesta däraf är likväl berg och fjäll,
ofruktbart land således men därför icke värdelöst. Ty i dessa
ödemarker har naturen gömt en af Sveriges största rikedomar: de
omätliga järnmalmsfälten. Som ett bälte sträcka sig dessa tvärs
öfver mellersta delen af landet, innehållande de renaste malmer i
världen. Den största massan däraf finnes dock i Lappland, för ej
länge sedan oåtkomligt, men nu, tack vare nyanlagda järnvägar,
öppnadt för världsmarknaden. Äfven många andra mineraliska
. skatter gömmas i de svenska bergen. Helt naturligt har sålunda
bergsbruket redan sedan urminnes tider utgjort landets främsta
industri. Länge var äfven Sverige Europas största producent af
järn, tills stenkolens användning för tackjärnstillverkningen
förde denna industri in på andra banor. Bristen på fossilt bränsle
har sedan dess utgjort det förnämsta hindret för uppkomsten af en
montan storindustri. Nämnda brist är ock anledningen till att för
närvarande bergsbruket i Lappland endast är en råämnesproduktion. Den
betydande utvecklingen likväl under senare år af gjuterier, mekaniska
verkstäder m. m. visar, att äfven på detta område öfvergången till
en stor förädlingsindustri förberedes.
Bristen på stenkol - af hvilket mineral blott en ringa tillgång
finnes i nordvästra Skåne, otillräcklig för landets behof - är äfven,
jämte de stora af stånden, förnämsta anledningen till att industrien
länge i Sverige varit obetydlig. Sedan ett årtionde tillbaka har
emellertid en definitiv ändring härutinnan ägt rum. En massa nya
tillverkningsgrenar hafva uppstått och de gamla mångdubblat sin
verksamhet, med den följd att tillverkningsvärdet ofantligt stigit
och för 1898
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
