Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Öfversikt af Sveriges näringar. Af professorn fil. dr P. Fahlbeck, Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 V. ÖFVERSIKT AF SVERIGES
NÄRINGAR.
uppskattades till nära 900 millioner kronor (skogs-, gruf-
och mejerihandteringen oafsedt), medan den af industri lefvande
folkmängden mer än fördubblats sedan 1870. Storindustrien har alltså
gjort sitt inträde i Sverige och torde kanske i en framtid göra detta
land till en af härdarna för världsindustrien - trots bristen på kol
men tack vare rikedomen på naturens andra industriella kraftkälla:
vattenfallen.
Handel och transportväsen bilda härnäst landets viktigaste
näringar. Tack vare den rika kustutvecklingen, de mångtaliga
hamnarna och det väl utvecklade systemet af inre vattenvägar,
som de stora sjöarna erbjuda och som betydande kanalanläggningar
utsträckt till långa farleder, är den inrikes sjöfarten särdeles
liflig, och till följd af den stora inbördes olikheten mellan de
särskilda landsdelarnas produkter äger en storartad omsättning af
varor rum inom landet själft. Äfven genom ett järnvägsnät, som
i förhållande till folkmängden är det största i Europa, har man
besegrat de betydande afstånden och möjliggjort det inre landets
öppnande för världshandeln. Den yttre handeln har ock under senaste
år gjort stora framsteg; dock är den tvifvelsutan ännu mäktig af ett
betydande uppsving. Än mera gäller detta om den utrikes sjöfarten,
som ett nyvaknadt intresse söker rycka upp ur den domning, hvari
den i följd af flera ogynnsamma omständigheter befunnit sig under
det tilländagångna århundradets sista fjärdedel. Hvilka betydande
framsteg detta oaktadt nämnda näringar gjort sedan 1870, synes bäst
af tab. 54 och de förskjutningar i befolkningens yrkesfördelning,
hvarom densamma vittnar.
Mindre betydande är fisket. Väl äro Sveriges otaliga sjöar och floder
såväl som hafven kring dess kuster mångenstädes rika på fisk, dock
ej jämförliga härutinnan med de stora verldshafven. En lång tid
af året äro de ock vanligen tillfrusna, hvarigenom spelrummet för
denna näring blir skäligen begränsadt. Jakten slutligen, som fordom
utgjorde ett näringsfång af stor betydelse, kan ej längre räknas
såsom en särskild gren af folkets hushållning. Den utgör numera
till största delen endast ett tillfälle till förströelse och sport.
Redan af denna korta öfversikt framgår, att Sveriges näringslif
är i hög grad rikt och mångsidigt. Man ser däraf äfven, att det
befinner sig sedan ungefär en mansålder tillbaka uti en stark
ombild-ningsprocess, hvars mål är råämnestillverkningens omsättning
till förädlingsindustri samt den moderna industrialismens genombrott
på näringslif v et s alla områden. Samma utveckling alltså som i de
stora kulturländerna. Och liksom uti dem åtföljes denna utveckling
af en ständigt stigande välmåga bland folket och en snabbt växande
nationalförmögenhet. I några korta drag skola vi söka teckna äfven
denna sida af Sveriges ekonomi och dess senaste utveckling.
Innan vi öfvergå till dessa beräkningar må dock, till ytterligare
belysning af det ekonomiska lifvets faser, förutskickas några
data rörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
