Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.1. Jordbruket. Delvis efter meddelanden af P. Lundell, landtbrukare, Ebbetorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. 461
af jordens myllämnen, och slutligen i väsentlig mån genom följderna
af det förut omtalade laga skiftet, som hufvudsakligen pågick
under tidrymden 1830/55. Fram på 1860-talet lades äfven starkt an
på utförsel af gödboskap till England.
B) Från 1870-talet leddes på kort tid landtbruket in i ett nytt
skede. Man började mera allmänt lägga an på gödsling i större
skala både medelst konstgjorda gödningsämnen och öfvergång till
ladugårdsskötsel samt i samband därmed sådan användning af gårdens
alster, att de ur jorden tagna växtnäringsämnena återfördes till
densamma i form af gödsel. Då man snart fann, att ladugårdsskötsel i
förening med mejerihandtering kunde vara direkt mera vinstgifvande
än sädesodling, ökades kreatursbesättningarna alltmera, liksom
utfodringen och konstgödslingen; resultatet blef utförsel af smör
och kött. Smörutförseln har alltjämt ökats, intill de senaste åren,
men köttutförseln på senaste tiden ånyo gått tillbaka. Den yttre
anledningen härtill är, att export af lefvande nötboskap och
svin först till England och sedan till Tyskland blifvit nästan
omöjliggjord genom importförbud och stränga lagbestämmelser. -
De lättade samfärdsmedlen och aflägsna länders därigenom
möjliggjorda täflan på spannmålsmarknaden samt nedtryckandet af
spannmålsprisen hafva sedermera verkat ytterligare inskränkning
af spannmålsutförseln.
Jordprisen hafva i allmänhet (utom i Skåne) rättat sig efter
sädes-prisen. Sålunda stego de starkt 1853/56 men stodo sedan nästan
stilla till början af 1870-talet, då under några år en stark men
kortvarig stegring inträdde; därefter voro de oförändrade till början
af 1880-talet men gingo sedan afgjordt nedåt intill 1890 ä 1893,
efter hvilken tid en obetydlig höjning förmärkts. I närvarande
tid äro de betydligt lägre än i midten af 1870-talet. Prisfallet
å jorden var starkare i det öfre spannmålsodlande Sverige än i det
företrädesvis mjölk och smör samt betor alstrande Skåne. Öfvergången
från frihandel till tullskydd (år 1888) var, hos oss som i många
andra europeiska länder, ett resultat af det stora prisfallet å
spannmål på världsmarknaden.
Brukningssätt. A större gårdar infördes på många ställen ett ordnadt
växelbruk redan i slutet af 1700-talet, men ända till 1850-talet voro
två- och treskiftesbruk regel hos bönderna, och åkerns igenläggande
till foderväxter var sällsynt. Sedan har växelbruk blifvit allt
allmännare äfven på mindre gårdar och är nu regel. Jorden indelas
härvid i 4 ä 10 skiften, hvilka omväxlande bära sades-, rotfrukts-och
grässkördar samt vanligen få ligga ett år i trade under omloppstiden;
regel är ock, att högst två mogna sädesskördar tagas i följd. Om
den stora betydelse, sockerbetsodlingen haft för vårt jordbruk,
se under afd. Rotfrukter.
Till dragare användes förr hufvudsakligen oxar i mellersta och
södra Sverige, men deras antal minskas alltmera för att ersättas
af de för det intensiva jordbruket lämpligare hästarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
