Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.1. Jordbruket. Delvis efter meddelanden af P. Lundell, landtbrukare, Ebbetorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANNMÅLSODLINGEN.
TAB. 67. Skörden pr hektar i olika länder, åren 1886’/’95.1
477
Land.
Samtliga säden. 2
Skörd i deciton pr hektar.
Potatis.
Skörd pr har, dt.
Tusental hektar.
Skörd. Tusental dt.
Dt. pr har.
Hvete o. spelt.
Råg.
Korn.
Hafre.
Storbrit. o. Irland3.. Belgien ..................
3,615
817 445 1,050 13,751 1,481 58,175 8,921 4,085 13,798 642 4,129
7,346 5,800 2,388 63,184
54,400
84,745
139.145
65,161 14,682 7,705 16,346 193,361 20,424 696,189 104,618
46,714 157,590 6,691 40,062 58,704 46,348 18,694 394,436
649,991 610,515
1.260.506
18-03
17-97
17-31 1557 14-06 13-79 11-97 11-73 11-44-11-42 10-42 9-70 7-99
7-99 7-83 6-24
11-95
7-20
9-06
20-09 18-46 18-67 25-22 15-63 14-82 8-58 12-42 12-18 11-92
11-83 10-65 7-40
7-70
8-54 5’57
11-20 7-36
9-19
15-80 16-80 14*33 16-03 12-61 14-36 7-95 10-17 11-26 10-65
10-65 9-65 7-51 7-00 7-14 6-41
11-89 6-64
8-06
18-96
21-03 23-88 16-81 15-95 14-71 12-66 10-77 12-52 11-67 9-66 9-51
6-03 8-00 8-51 6’79
13-05
7-78
10-09
16-52
18-31
18-83 13-53 14-48 13-20 9-36 8-99 10-17 10-58 10-50 7-58 6-47 7-00
6-81 6-22
12-77
6-45
9-19
114-7 152-5 110-7
81-7 104-7 85-7 44-7 58-3 74-4 78-6 92-5 50-0 39-2 75-0 86-8 52-0
95-8 55-6
80-7
Nederländerna
Danmark . ____ .__
Tyska riket
Sverige ......
Förenta staterna6 ... Ungern ... .............
Västra Österrike ..... Frankrike
Finland 4
Rumänien 5 . . , .
Italien 5
Spanien 7
Galizien-Bukovina ... Ryssland5 .............
Västeuropa ...
Östeuropa.. .......
Europa ___ ..........
Det så betydligt sämre resultatet för hafre än för den öfriga säden
torde kunna delvis förklaras af att hafren hos oss till stor del
sås å nyodlingar. Egendomligt är emellertid, att höstsäden lämnar
så afgjordt bättre resultat än vårsäden. - Fråga är för öfrigt, om
ej våra svenska siffror understiga det verkliga förhållandet i ännu
högre grad, än som är fallet i flertalet andra länder i Västeuropa.
Att afkastningen pr hektar i ej obetydlig grad ökats i Sverige under
nittonde seklet, är otvetydigt och bekräftas äfven af nedanstående
siffror, angifvande den beräknade skörden pr hektar i deciton:
Årligen. Hösthvete. Höstråg. Korn.
Hafre.
1801/20 ..............! 11-85 11-60 13-05
11-00
1871/80 ............... 13-95 13-72 14-70
13-06
1881/90 ............... 13-89 13-85 14-89
13-11
1891/00 ............... 15-73 14-64 14-36
13-18
Blandsäd. Ärter.
11-70 13-85
14-29 14-95
14-68 13-88
15-05 14-27
Dessa tal äro visserligen i och för sig mycket osäkra, men att den
riktning de angifva är den rätta, torde icke kunna betviflas. Ett
litet vittnesbörd om åtminstone deras sannolikhet ligger däruti,
att förbättringen framträder mindre för kornet än för öfriga
hufvudsäden - något som vid ett rationellt jordbruks genomförande,
enligt hvad erfarenheten visat, plägar vara regeln.
1 Talen för de särskilda sädena äro mestadels aritmetiska media
mellan de relativa talen för hvarje år. - 2 Hvete, spelt, råg,
korn, hafre och majs. - 3 Skörden pr hektar af råg efter lös
uppskattning. - 4 Arealen endast beräknad. - 5 Approximativa tal. -
6 Förenta staternas jämförelsevis höga ställning vid sammanfattningen
af sädena beror på majsen, som lämnar 14*79 dt. pr har. - 7 Mycket
osäkra tal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
