- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
483

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.1. Jordbruket. Delvis efter meddelanden af P. Lundell, landtbrukare, Ebbetorp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TAB. 71.

SPANNMÅLSODLINGEN. In- och utförsel af korn. I deciton.

483

Medeltal för åren
Införsel.
utförsel.
Öfverskott.
Medeltal för åren
Införsel.
utförsel.
Öfverskott.

1816/20 ..... 1821/30 ..... 1831,40 ..... 1841/50 ..... 1851/60 .....
60,826 19,085 39,304 8,618 33,968
2,079 14,730 18,212 67,121 191,025
- 58,747 - 4,355 - 21,092 + 58,503 + 157,057
1861/70. ...
1871/80 ..... 1881/90 ..... 1891/95 ..... 1896/00*...
50,048 77,372 80.330 72,106 53,000
243,702 349,560 235,467 39,625 1,000
+ 193,654 + 272,188 + 155,137 - 32,481 - 52,000

drager dock, att skörden ett par gånger slagit fel. Den svenska
hafren åtnjuter fortfarande godt anseende å världsmarknaden genom
sin kvalitet, hvarom de här ofvan anförda höga viktsiffrorna äfven
bära vittne. - Af öfriga säden än de nu nämnda äro såväl import
som export oväsentliga.

Förbrukningen af spannmål i vårt land är i sin helhet angifven
i tab. 63 och 64, sid. 472 och 474, och hvad angår hvete och råg
lämnas några data, för hvartdera sädet för sig, under kapitlet om
lifsmedels-konsumtionen (tabellen sid. 144). Af öfriga säden än
hvete och råg förbrukades åren 1801/20 vid pass 149 kg. årligen pr
inbyggare (jfr tab. 64 sid. 474), åren 1891/00 däremot 270 kg.,
allt med frånräkning af utsädet. Tillväxten faller uteslutande
på hafren, af hvilket sade Sverige numera relativt förbrukar mera
än hvarje annat land, med undantag blott för Danmark och Förenta
staterna. Af blandsäd förbrukades 1881/90 årligen 26 kg. pr inb. och
af ärter 7-7 kg.

TAB. 72.

In- och utförsel af ha f r e. I deciton.

Medeltal för åren
Införsel.
Utförsel.
Öfverskott.
Medeltal för åren
Införsel.
Utförsel.
Öfverskott.

1816/20 ..... 1821/30 ..... 1831/40 ..... 1841/50 ..... 1851/60 .....
5,214 3,954
7,992 109 2,099
4,308 15,806 39,994 146,697 426,261
- 906 + 11,852 + 32,002 + 146,588 -t- 424,162
1861/70 ..... 1871/80 ..... 1881/90 ..... 1891/95
..... 1896/00 l ...
2,851 7,970 29,307 21,730 136,000
1,381,059 2,405,272 1,977,100 1,410,318 347,000
+ 1,378,208 + 2,397,302 + 1,947,793 + 1,388,588 -f- 211,000

Spannmålsprisen i vårt land under de senaste årtiondena framgå, efter
markegångssättningen, af tab. 73. Desamma torde i allmänhet vara
något för låga men ådagalägga i alla fall, åtminstone ungefärligen,
förändringens riktning. Efter 1888 äro dessa pris i viss mån beroende
å tullarna - liksom under tiden före 1858. Under åren 1858/87 var
spannmålen däremot tullfri i vårt land.

Halmskörden slutligen är också en sida af spannmålsodlingen. I
medeltal beräknas halmskörden efter höstsäd (hvete och råg) till
vid pass 30 och efter vårsäd till vid pass 20 deciton pr hektar eller

Provisoriska tal, då siifrorna för året 1900 ännu äro blott
ungefärligen kända.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig01/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free