Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.2. Boskapsskötsel. Af kapten V. Nauckhoff, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oemotsägligt, att mellan 1571 och 1805 kreatursstockens ökning
icke på långt när höll jämna steg med folkmängdens stegring och att
samma förhållande sedan fortsattes jämväl under en stor del af detta
århundrade. Under de senaste trettio åren däremot har förhållandet
varit omvändt.
Med afseende å dessa tal bör dock icke förgätas, att antalet
kreatur ej är den enda måttstocken, utan att beskaffenheten är
en ej mindre viktig synpunkt. Tages hänsyn äfven härtill, blifver
den nyss konstaterade relativa tillbakagången från år 1571 till år
1870 säkert betydligt reducerad och framsteget från 1870 till 1898
betydligt mera värdefullt, än hvad talen här ofvan gifva vid handen.
Jämföres kreatursstockens storlek med utsträckningen af
spannmålsodlingen under olika tider, blifver resultatet följande. Mot
hvarje hundratal deciton spannmål, som skördades omkring år 1570,
underhöllos 50 nötkreatur i förmedladt antal. Omkring år 1800 hade
detta relativa tal nedgått till ungefär 30 och omkring 1870 ända
till vid pass 15. Sedan dess har detsamma ungefärligen hållit sig
kvar omkring sistnämnda siffra. Man ser tydligt, huru genom flera
sekler spannmålsodlingen omhuldades mera än boskapsskötseln, medan
i våra dagar omsorgen om båda yttrar sig lika lifligt.
Kreatursstockens absoluta och relativa storlek under olika tider,
om skillnad göres äfven mellan de olika slagen af kreatur, framgår
af tab. 74.
TAB. 74. Kreatursstocken och dess fördelning vid olika tidpunkter.
Kreatursslag. Hela antalet kreatur. På ett tusen inb.
År 1571. År 1805. År 1850. År 1898. 1571. 1805. 1898.
(1 (2
Hästar............ 168,000 392,000 380,000 523.000 187 161 103
Kor............... 420,000 803,000 1,030,000 1,751,000 467 330 346
Andra nötkreatur.. 378,000 649,000 786,000 831,000 420 267 164
Får............... 560,000 1,216,000 1,550,000 1,291,000 622 500 255
Getter............ 155,000 140,000 178,000 79,000 172 58 16
Svin.............. 270,000 400,000 555,000 816,000 300 165 161
Summa 1,951,000 3,600,000 4,479,000 5,291,000 2,108 1,481 1,045
I närvarande tid har Sverige i förhållande till folkmängden en
större kreatursstock än de flesta andra länder i Västeuropa, med
undantag blott beträffande får och getter. Om boskapsskötselns
stigande utveckling under senare tider vittna äfven följande från
tab. 59 hemtade tal, som utvisa landets införsel och utförsel af
kreatur och ladugårdsprodukter under femårsperioderna 1871/95. I
årliga medeltal utgjorde värdet häraf:
Årligen. Införsel. Utförsel. Utförselns öfverskott.
1871/75... 24,852,000 kr. 14,561,000 kr. - 10,291,000 kr.
1876/80... 24,785,000 » 16,228,000 » - 8,557,000 »
1881/85... 25,697,000 » 25,963,000 » + 266,000 »
1886/90... 22,335,000 » 39,775,000 » + 17,440,000 »
1891/95... 17,152,000 » 51,736,000 » + 34,584,000 »
1) Efter H. FORSSELLS beräkningar, med approximativa tillägg
(på grund af 1805 års proportioner) för de landsdelar, som år
1571 ännu ej tillhörde Sverige. Anmärkas må, att Forssell upptager
folkmängden sagda år betydligt lägre, än som här gissningsvis skett,
och härigenom kommer till åtskilligt högre tal för kreatursstockens
relativa styrka.
2) För getter och svin äro siffrorna blott lösa uppskattningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
