Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.2. Boskapsskötsel. Af kapten V. Nauckhoff, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAB. 75.
NÖTKREATUR. In- och utförsel af kreatur. Efter hufcudtal.
501
Medeltal för åren
Hästar.
Nötkreatur.
Får och getter.
Svin.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel .
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
1866/70 ......
665 1,582 2,179 3,055 1,308 1,060 2.009
1,336 2,218 1,516 2,664 2,986 2,715 1.501
233
662 2,049 3,213 3,632
2,372 1.976
15,415 20,107 27,530 31,870 32,861 19,671 3.467
193 203 337
808 877 339 96
7,919 17,694 22,939 29,156 36,190 10,201 2.955
580
2,822 4,467 6,276 5,219 620 780
8,659 16,044 16,565 32,206 13,855 2,041 30
1871/75 ...........
1876/80
1881/85
1886/90
1891/95
År 1899 .........
stora intresse, hvarmed hästafveln nu omfattas, Sverige har
konforma hästslag, dugliga för afsedda ändamål. - Om in-
och utförseln af
hästar meddelas några data i tak 75.
Nötkreatur.
Om man kan sätta tro till de siffror för 16:e århundradet, som
anföras i tab. 74 sid. 494, skulle Sverige vid denna aflägsna
tid hafva ägt nära nog ett nötkreatur för hvarje inbyggare af
sin folkmängd. I våra dagar är den relativa siffran blott ungefär
hälften så stor/ Fäster man sig endast vid kornas antal, har någon
förminskning icke ägt rum under det nittonde århundradet, och medan
antalet således fullt bibehållit sig, har stockens kvalitet blifvit
betydligt förbättrad.
I allmänhet är Sverige synnerligen rikt på nötkreatur, så att det
af Västeuropas länder blott öfverträffas af Danmark och Finland,
medan Norge är ungefär jämnställdt med Sverige. De fyra nordiska
länderna intaga alltså i detta fall de främsta platserna inom den
västliga hälften af vår världsdel. Kornas relativa talrikhet inom
olika delar af Sverige visas af kartan sid. 502, som upptager
frekvensen inom hvarje härad för år 1889.
Nötboskapens historia i vårt land företer ganska många
växlingar. Upplandslagen (1296) beskrifver den svenska boskapen såsom
liten, kullig, hvit eller hvitgrå, ofta med mörka fläckar. Sådan är
ännu den i norra Sverige utbredda fjällrasen, hvilken man har alla
skäl att anse såsom den äldsta i landet. Redan tidigt inkom dock,
antagligen öster ifrån, en större, behornad boskapsras, rödgul
till färgen, som alltmera mot norr inkräktade på den äldre rasens
områden. Denna ras liar småningom blifvit blandad med utländska
slag och mångenstädes utbytts mot rena sådana men bibehöll sig länge
typisk i Smålands skogstrakter och finnes ännu kvar på Gottland.
Föga finnes antecknadt om åtgärder för boskapsskötselns höjande
under medeltiden, men man vet, att boskap i stor mängd exporterades
från Småland och flera andra provinser. Under Gustaf Vasas kraftiga
regering började åtgärder vidtagas för att förbättra boskapsafveln,
och holländsk boskap införskrefs till konungens gårdar. Stora
besättningar funnos på dem och högadelns. Störst var den på
Gripsholms kungsgård, med 645 nötkreatur. Efter nämnde konungs
död tyckes nötboskapsskötseln varit i ett oupphörligt nedgående,
och det är först under
Sveriges land och folk.
32 f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
