Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII.1. Skogarna. Af öfverjägmästaren Th. Örtenblad, Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGSTIFTNING OCH FÖRVALTNING.
567
Skogens föryngring sker nästan uteslutande genom naturens egna
åtgöranden, och äfven där man söker vårda skogen, måste så blifva
förhållandet i ganska vidsträckt grad. Vid afverkningen kvarlämnas
lämpliga fröträd för markens beså-ning, och man söker i öfrigt
gynna skogsplantors uppkomst och utveckling. I sådant syfte
beredes mångenstädes marken genom risbränning eller upphackning
för själfsådd. Granen kvarlämnas dock ej såsom enstaka fröträd,
då den lätt stormfälles; däremot själfsår sig detta trädslag gärna
från angränsande skogskanter.
Genom föryngring medelst skogsodling- är man äfven i tillfälle att
bestämma den blifvande skogens sammansättning i fråga om trädslagens
blandning. Skogsodling utföres genom sådd eller plantering. Ehuru
tallen och granen spontant uppträda nästan stam vid stam blandade
med hvarandra, därvid båda trädslagen förete god trefnad, har det
visat sig, att där bägge trädslagen genom skogsodling samtidigt
uppdragas, grupper eller bälten af h vartdera trädslaget böra
anordnas, för att det ena trädslaget ej må undertrycka det andra
mera senväxande. Härvid har man ock funnit, att om marken är mera
passande för ettdera af dessa trädslag, det är lämpligt att gifva
det mindre gynnade trädslaget några års försprång. I sådant syfte
förenas någon gång sådd och plantering, så att det trädslag, som
bör erhålla försprång, planteras, medan det andra uppdrages genom
sådd. Vid hjälpkultur i ofullständig föryngring efter sådd eller
själfsådd användes jämväl plantering. Planteringen, som ställer
sig kostsammare än sådden, ehuru därmed på kortare tid uppdrages
ungskog, vinner i vårt land allt större användning, i synnerhet där
marken har större värde, då den ökade kulturkostnaden där uppväges
af fördelen att tidigare få skogsproduktionen i verksamhet.
Kostnaderna för skogsodling å statens skogar uppgå pr år till omkring
100,000 kronor, hvaraf den vida öfvervägande delen disponeras inom
södra och mellersta landet. Inom Norrland och Dalarne förekommer
skogsodling endast undantagsvis å såväl statens som enskildas
skogar. Å de inom södra och mellersta Sverige belägna privatskogarna
verkställes skogsodling mångenstädes, å de mindre privatskogarna
dock hufvudsakligen endast i de fall, då kostnaderna till större
eller mindre del bestridas af landstingens, hushållningssällskapens
och statens medel. Dylika medel hafva under senaste åren disponerats
till ett sammanlagdt belopp af omkring 100,000 kronor årligen.
Utsträckningen af skogarna inom hvart och ett af Sveriges län
beräknades år 1898 till det omfång, som framgår af tab. 60, sid. 468.
En bild i diagrammatisk form lämnas å kartan sid. 566. Af rikets
samtliga skogar ligga två tredjedelar norr om Dalälfven. Relativt
till ytvidden är det nordligaste Sverige ej så rikt på skog, enär
en stor del af landet här ligger ofvanom skogsgränsen. Rikast på
skog äro Värmlands, Kopparbergs, Gäfleborgs och Västernorrlands län,
där från 67 till mer än 80 % af marken är skogbevuxen.
Lagstiftning och förvaltning.
Sveriges skogslagstiftning vann tidigast uttryck i omsorg om
de allmänna skogarna. Allmänningar omtalas redan i våra äldsta
rättskällor. Med detta uttryck betecknades i dessa de emellan
de uppodlade bygderna belägna skogssträckor, hvilka för odlarne
ansågos behöfliga dels för att lämna dem skogsprodukter, dels för
att bereda dem tillfälle att utvidga odlingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
