Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII.2. Skogsindustrien. Af t. f. aktuarien i Statistiska centralbyrån fil. dr E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
VII. SKOGSBRUK.
TAB. 83. Utförseln af oarbetade trävaror från de viktigaste
exportländerna.
Värde i tusental kronor.
Land.
Årligen 1891/95.
1893.
1894.
1895.
1896.
1897.
1898.
Sverige ....... _ .....
113,098
113,431
116,962
114,427
131,208
150,303
146,402
Norge ...
28,247
27,077
27,996
27,781
34,937
42,257
40,159
Finland
36,620
34,364
44,103
43,897
49,543
57,192
65,660
Österrike-Ungern .........
92,749
90,022
93,835
98,895
110,216
127,379
150,927
Ryssland ......... _______
81,627
77,658
75,189
77,076
89,789
92,569
98,000
Förenta staterna
76,407
76,864
78,099
77,830
91,463
114,630
93,840
Kanada ......... . ............
84,288
90,455
89,148
79,499
89,311
106,285
90,937
Summa
513,036
509,871
525,332
519,405
590,467
690,615
685,925
Samtidigt undergick äfven den svenska handelslagstiftningen viktiga
förändringar. Under 1700-talet hade åtskilliga inskränkningar
varit rådande såväl i fråga om den utländska trävaruhandeln som
äfven beträffande rörelsen inom riket. Så t. ex. måste bräder,
som fördes till Stockholm, äga vissa uppgifna dimensioner. Dessa
för det fria utbytet hindrande bestämmelser afskaffades småningom
under förra hälften af 19:e århundradet (särskildt genom allmänna
handelsordningen af år 1846). Exporttullar hvilade fordom å en hel
del trävaror, såsom å oarbetadt, sågadt eller tillhugget virke af
de flesta löfträd, å otillhugget furu-och grantimmer samt å smalare
bjälkar och spärrar, hvaremot bräder och plankor af furu eller gran
voro tullfria. Dessa utförseltullar borttogos till större delen
1857 och upphörde helt och hållet i och med 1863 års tulltaxa.
Då den utländska efterfrågan framför allt riktade sig till sågade
varor, fick sågverksrörelsen inom Sverige en ny betydelse. När
sågverk först anlades i vårt land, är icke med visshet kändt;
måhända skedde det redan under medeltiden. Säkert är, såväl
att vattensågar funnits hos oss i flera sekel som att å andra
sidan det är först under 19 :e århundradet sågverksrörelsen fått
en fabriksmässig prägel. Initiativet härtill utgick från några
framstående göteborgsköpmän, delvis af brittisk börd och genom sina
förbindelser förtrogna med den engelska industriens alltmera växande
behof af trä. På 1840-talet inköptes vidsträckta skogsområden, till
att börja med i Värmland och Dalsland, sedermera i Norrland, och
stora, flerramiga vattensågar anlades. Dessa sågverk voro merendels
belägna vid något vattenfall i kustens närhet, men då de ej kunde
förläggas omedelbart vid hafvet, medförde detta en olägenhet:
för att kunna utskeppas måste de sågade varorna antingen köras
eller i pråmar bogseras till hamnen, hvilket var ganska kostsamt,
eller ock flottas, hvilket åter orsakade en försämring i varans
utseende och beskaffenhet. I detta hänseende åstadkom anläggningen af
ångsågar vid hafvet en fullständig revolution. Härigenom ernådde man
väsentliga fördelar. Läget vid hafvet inbesparade den förut vanliga
långa transporten från sågen till hamnplatsen. Vidare medförde
ångkraftens användning vid sågverken större produktionsförmåga,
vackrare vara samt frihet från de hinder för tillverkningens
jämna fortgång, som vållades af is på vintern och vattenbrist på
sommaren. Den första ångsågen i Sverige anlades år 1851 vid Vifsta
nära Sundsvall; den andra i ordningen var Kramfors i Ångermanland
(år 1852). Under 1850- och framför allt under 1860-talet tillväxte
antalet ångsågar hastigt. Till trävaruindustriens upp-blomstring
bidrog äfven, att bolagsväsendet i Sverige begynte utvecklas, tack
vare 1848 års förordning angående aktiebolag; härigenom underlättades
en samverkan af flera personer för större industriella företag.
Härtill kan läggas den ofantliga förbättring kommunikationerna
undergått. Fordom skedde utskeppningen af norrländskt virke
hufvudsakligen med norrländ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
