Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII.2. Skogsindustrien. Af t. f. aktuarien i Statistiska centralbyrån fil. dr E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
VII. SKOGSBRUK.
Dessa skogsköp hafva lagt grunden till åtskilliga förmögenheter
hos sågverksägarne; men för skogsvården hafva de icke visat sig
fördelaktiga utan tvärtom medfört så svåra olägenheter, att de
ådragit sig lagstiftarnes synnerliga uppmärksamhet. Den, som genom
kontrakt förvärfvat sig rätt att under ett visst antal år afverka
en annans skog, har naturligtvis icke något intresse att beflita
sig om skogens vård utan blott att under kontraktstiden tillgodogöra
sig skogen med största möjliga vinst; och i de fall, där icke något
aftal var gjordt om minimi-dimensioner, blef därför vanligen äfven
det omogna virket borthugget.
Äfven där afverkningsrätten icke var oinskränkt, blefvo många träd
nedhuggna, hvilka bort kvarstå för att tjäna till fröträd eller af
annat skäl, medan andra träd, hvilka det från skogsvårdssynpunkt
varit lämpligt att afverka, fingo stå kvar. G-e-nom en lag af år
1889 blef längsta tiden för aftal om skogsafverkningsrätt inskränkt
till 20 år. Syftet med denna lag har dock endast ofullständigt
vunnits. Redan förut hade åtskilliga sågverksbolag, för att
försäkra sig om skog för all framtid, börjat Jcöpct själfva
skattehemmanen, och denna rörelse tog nu ökad fart. De hemman,
som köpas, bestå i allmänhet af en stor skogsmark och ett litet
område odlad eller odlingsbar jord, inägor, som sågverksbolaget så
att säga får på köpet. Naturligtvis har bolaget ingen önskan att
sköta jordbruket, utan detta utarrenderas vanligen till den förre
ägaren och för en ytterst obetydlig (ibland för inyeri) af gift,
mot det att ärrendatorn betalar de skatter, som hvila å Sågmm.
hemmanet.
Af Boiinders tillverkning. Yör skogens skötsel
och vård är det onek-
ligen fördelaktigt, att bolagen komma i besittning af så stora
skogskomplexer som möjligt, ty den skog, som bolagen förvärfvat
med full äganderätt, skötes vanligen med tanke på skogens framtida
bestånd mycket bättre, än hvad som i allmänhet är fallet med
enskildas skogar i Sverige, åtminstone med allmogens. Däremot
hafva hemmansköpen en betänklig frånsida, i det att jordbruket å
bolagens jord ej skötes, som sig bör. Visserligen händer det nog,
att den bonde, som till ett sågverksbolag försålt sitt hemman,
sedermera som arrendator får sina lugnaste dagar, sedan han medelst
försäljningssumman lyckats blifva fri från forna skulder och sålunda
obehindradt kan sköta sitt jordbruk till bästa möjliga afkastning. På
jordbruket ensamt kan för öfrigt i åtskilliga trakter af Norrland
och Dalarne en mindre jordägare knappast existera, och då måste
det betraktas som en fördel för honom att kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
