Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII.2.a. Flottningen, af öfverjägmästaren Th. Örtenblad, Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
VII. SKOGSBRUK.
TAB. 90. Utförseln af oarbetade trävaror till olika läjider,
år 1899.
I kubikmeter.
Till
Plankor och hattens.
Bräder
(äfven hyflade).
Bjälkar och spärrar.
Hundvirke.
Gruf-stolpar.
Andra slag.
Summa. Kubikmeter.
Norge ...............
16,220
2,700
37
460
563
3,163
23,143
Danmark ....... _____
37,6(50
250,392
109,897
30,059
261
102,675
530,944
Storbrit. o. Irland... Nederländerna
1,371,434
188,501
747,281 210,701
28,063 24,931
5,586 76,442
873,551
437,325 14,999
3,463,240 515,574
Tyska riket .......
155,007
405,409
97,904
1,509
125
43,103
703,057
Frankrike ............
558,482
341,371
49,479
898
2,248
952,47*
Kaplandet
73 075
26730
60
235
100 100
Öfriga länder .........
213,170
195,032
59,235
4,667
21,069
6,453
499,626
Summa
2,013,549
2,170,616
369,546
119,681
895,569
610,201
6,788,162
Järnv äg ssyllar tillverkas numera i stor mängd vid sågverken i
de södra landskapen. Exporten, som på de sista åren starkt ökats,
går hnfvndsakligen öfver Göteborg till Danmark och England.
En gren af trävarurörelsen, som sedan länge betraktats
med en viss ovilja eller misstro, är utförseln af
grufstolpar eller pitprops. Oviljan har sin naturliga orsak
i farhågan för skogssköfling, och denna farhåga är ingalunda
ogrundad. Pitpropsafverkning skulle ej verka skadligt, om därtill
endast användes sådana undermåliga träd, som från en rationell
skogsvårdssynpunkt måste utdömas; men den blir fördärflig, då, som
ofta sker, hela ungskogsbestånd nedmejas. Pitpropsexporten har sin
tyngdpunkt förlagd till södra Sverige, hvarifrån det mesta därtill
använda virket härstammar; dock äger äfven från Norrland en städse
växande export rum. Varan går nästan uteslutande till England.
Pappersved eller cellulosakubb (pulpwood) utskeppas hufvudsakligen
öfver Gäfle och Söderhamn och går till Storbritannien, Frankrike
och Danmark.
Exporten af stäfver (såväl af löfträd som af furu och gran)
företer betydliga växlingar år från år, men i stort sedt har den
förblifvit stationär. Konkurrens med finsk vara har bidragit att
hejda utvecklingen af denna handel; dessutom har efterfrågan på några
håll minskats, i det att inom vissa industrier tunnor ersatts af kärl
af järnbleck. Förnämsta exportdistriktet för stäfver är Hernösands.
Bland andra slag af oarbetade trävaror må här endast i korthet
nämnas spjälved, som nästan uteslutande skeppas till England, samt
vanlig ved eller bränsle, som mest går från våra sydligaste hamnar
till Danmark.
Efter värde räknadt voro, år 1899, de största posterna inom vår
trävara-utförsel: plankor och battens, med 65*60 millioner kronor,
samt bräder, med 50*26 mill.; dessa båda artiklar alltså tillsammans
115’86 millioner kr., eller 82*7 % af hela vår utförsel af oarbetade
trävaror. Därefter följa grufstolpar med l O’3 o millioner kr.;
bjälkar och spärrar med 5*36 mill.; rundvirke med 2’64 mill. kr.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
