Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.1. Järngrufvorna (jämte vissa meddelanden om öfriga grufvor). Af f. d. professorn O. G. Nordenström, Åtvidaberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634 IX.
BERGSHANDTERING.
hafva emellertid under loppet af de tre sista decennierna för
undersökning af malmfält kommit i bruk magnetiska instrument,
medelst hvilka en vida exaktare och mera detaljerad kännedom kan
erhållas om de magnetiska förhållandena. Dessa instrument äro: den
af professor Tlialén i Uppsala efter Lamonts princip konstruerade
magnetometern, äfven vertikal kraftvåg, nyligen konstruerad af Thalén
efter Lord Kelvins (Sir William Thomsons) princip, samt Tibergs
inklinator eller inklinationsvåg. Öfverallt i våra grufdistrikt
hafva magnetometern och inklinatorn blifvit med bästa resultat
använda såväl i dagen som nere i grufvorna. Icke en enda järngrufva,
af någon betydenhet, torde nu finnas i vårt land, hvarest dessa
instrument icke användts på ett eller annat sätt, och öfver ett
mycket stort antal grufvor finnas upprättade magnetiska kartor,
baserade på mätningar verkställda med det ena eller det andra af
nyssnämnda instrument. Ofantligt stor lättnad har härigenom vunnits
vid ifrågakommande försöks- och undersökningsarbetens utförande. Med
ledning af de magnetiska mätningarnas resultat hafva nämnda arbeten
kunnat vida mera exakt dirigeras, än annars varit möjligt, och
sålunda mycken besparing i ort- och sänkningsarbeten samt andra slag
af försöks-och undersökningsarbeten vunnits. Äfven för bestämmande
af mindre grufanled-ningars och grufförsöks värde utföras mätningar
med dessa instrument och upprättas magnetiska kartor.
Hvad nu blifvit anfördt om magnetometern och inklinatorn kommer
med all säkerhet att kunna tillämpas på det nyaste magnetiska
instrumentet, eller verti-kalkraftsvågen.
Utomlands är gruf kompassen föga känd. Omkring 1866 uppfanns en
liknande grufkompass i Amerika. De af Thalén och Tiberg uppfunna
magnetiska instrumenten äro ännu föga eller alls icke kända i
andra länder.
Hos oss, liksom i en del andra länder, användes för
malmers undersökning jämte ort- och sänkningsarbeten äfven
diamantborrning. Vid dylik borrning begagnas i andra länder vanligen
stora och ganska komplicerade maskiner, med hvilka erhållas
borrkärnor af 230 till närmare 400 millimeters diameter och som
kunna borra hål af ända till 2,000 meters djup eller mera. Endast
vid få tillfällen hafva sådana diamantborrmaskiner hos oss blifvit
använda. I anledning af den stora fasthet, hvilken är utmärkande för
flertalet af såväl våra malmer som deras omgifvande bergarter, är för
Öfrigt alls icke behöfligt använda borrmaskiner, som lämna borrkärnor
af så stor diameter som de nyss anförda. Vid våra järngrufvefält
användas sedan år 1887 mycket enkla, billiga och lätt transportabla
diamantborrmaskiner, som borra hål, hvilkas kärnors diameter ej är
fullt en tiondedel af de ofvannämndas minimidiameter.
Samtliga med dessa maskiner utförda borrningar hafva utförts af
Svenska diamantb ergborrning s aktiebolag et, och sammanlagda djupet
af de borrningar, som detta bolag verkställt sedan nyssnämnda år
(1887), uppgår, allenast inom metallgrufvorna, till omkring 30,000
meter. Ensamt år 1897 borrades omkring 4,000 meter. Få torde sålunda
de länder vara, där undersökningar medelst diamantborrning i grufvor,
i förhållande till malmproduktionen, hafva den omfattning som här
i Sverige. - Bolagets borrmaskiner drifvas dels med handkraft,
dels med petroleum- eller elektriska motorer. I synnerhet under de
sista åren hafva de senare mer och mer användts.
Borrverktyg och sprängämnen. För bergets lösbrytning användes här
liksom i andra länder, då malmen och dess omgifvande bergarter äro
af fast beskaffenhet, borrning och skjutning.
Borrverktygen äro såväl släggor som nafvare, sedan mera än
30 år tillbaka helt och hållet af stål (bessemer, uchatius
eller martin), och som sprängämnen användas sedan lika lång tid
tillbaka endast nitroglycerinpreparat. Krut användes alls icke för
grufdrift. Öfverallt vid de svenska gruffälten är grufredskapen
afpassad så, att största möjliga effekt däraf uppnås. Vid
enmansborrning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
