Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.1. Järngrufvorna (jämte vissa meddelanden om öfriga grufvor). Af f. d. professorn O. G. Nordenström, Åtvidaberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638 IX.
BERGSHANDTERING.
äro tak- och tvärbrytning uteslutande använda, och deras
tillämpning skiljer sig i det stora hela icke från den i andra
länder brukliga. Den enda mera anmärkningsvärda olikheten är
strossarnas bredd, då takbrytning användes i grufvor med malmer af
fast beskaffenhet. Vid sådant förhållande kan strossbredden stiga
till 12 ä 15 meter och någon gång, såsom t. ex. vid Dannemora,
ända till 30 meter.
Hvad ~berglossningseffekten i allmänhet vid våra gruifält beträffar,
visar erfarenheten, att vid pall-, tak- och tvärbrytning varierar
berglossningen mellan 10 ä 15 ton pr kilogram sprängämne och mellan
2 ä 3 ton pr borrad meter. Under gynnsamma förhållanden kan den förra
effektsiffran stiga till 20 ä 25 ton, den senare till 4 ä 6 ton.
De, såsom nämndt, nästan horisontellt liggande kolflötserna i
Skåne äro genomdragna af skifferränder och hafva inklusive dessa
i allmänhet högst l-o ä l-e meters mäktighet. Taket utgöres af
sandsten. Flötserna tillgodogöras vanligen medelst en kombination af
pelarbrytning och s. k. strebban. I kolfältet vid Bjuf har liniehygge
(Long Wall) uteslutande användts under flera år. Numera användes
denna metod endast inom en del af detta kolfält.
Vid den nyssnämnda kombinerade metoden uppdelas kolflötsen i
en serie af pelare genom ett system af orter, af hvilka de ena
drifvas i fältriktningen, de andra efter stigningen. Hufvudorterna
framdrifvas medelst en fältort af 10-12 meters bredd. Allteftersom
denna framgår, igensättes densamma, till dess endast 2 m. återstå
af ortbredden. På 80 ä 100 m. distans drifvas från denna hufvudort
stigorter af samma bredd som hufvudorten och från stigorterna orter
parallella med hufvudorten, hvarigenom pelare eller rutor bildas
af 60 ä 80 m. bredd och 80 ä 100 m. längd.
Kolhuggningen i pelarna verkställes äfven medelst fältorter,
som drifvas parallellt med hufvudorterna och med samma bredd som
dessa. Dessa strossar igensättas fullständigt.
Yentilation och belysning. På grund af observation i ett stort
antal svenska malmgrufvor är kändt, att temperaturen i dem stiger
1° C. för hvarje 50 m. under den nivå, 30 meter under dagytan,
vid hvilken temperaturen hela året är konstant, eller lika med
traktens medeltemperatur. I de djupaste grufvorna är således
maximitemperaturen 11 å 13° C. och i de medeldjupa 6 å 8° C. Då
medeltemperaturen i dagen i Bergslagerna varierar mellan 3-7
och 5 å 6°, är den häraf uppkommande naturliga ventilationen
tillräcklig för att vederbörligen ventilera de allra flesta af
landets malmgrufvor. Endast undantagsvis användes artificiell
ventilation, och i så fall begagnas dels centrifugal-ventilatorer,
dels harzer-ventilatorer (wettersatzmaskiner).
I kolgrufvorna sker också luftväxlingen till stor del med tillhjälp
af naturlig ventilation eller på grund af stor differens mellan
lufttemperaturen i dagen och nere i grufvorna.
Den häraf alstrade luftväxlingen är emellertid icke så stor, att
den ensam förmår åstadkomma behöflig luftväxling, och understödjes
därför genom att anbringa ugnar eller vanligast endast en öppen
eld i bottnen af de schakt, hvarur den förskämda luften utgår,
eller ock uppvärmes luften medelst ang-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
