- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
655

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.2. Järntillverkningen. Af professor J. G. Wiborgh, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TACKJÄRNSTILL VERKNINGEN.

655

masugn bör hafva, ty de försök, som gjorts att än mera öka höjden,
hafva ej utfallit fördelaktigt. Själfva masugnspipans inre form
göres numera så, att schaktet består nederst af en stympad kon,
sedan af en cylinder och i öfre delen likaledes af en stympad kon.

Då masugnsgasen på 1830-talet började att användas till
varmapparater och rostugnar, uttogs gasen genom en eller flera
öppningar i ugnsmuren, belägna 4 å 5 meter djupt ned i pipan. På
1860-talet förbättrades dessa s. k. gasuttag på så sätt, att från
pipans öfversta del, uppsättningsmålet, nedhängdes en 3 meter
lång plåtcylinder, bakom hvilken gasen uppgick och därifrån genom
gasuttag och rörledningar framleddes till de ugnar, där den skulle
användas. Denna anordning för masugnsgasens uttagande har visat
sig mycket praktisk och användes numera på alla svenska masugnar
med öppen pipa. Slutna uppsättningsmål hafva först under senare
tiden börjat att användas. Visserligen hafva förut åtskilliga
försök gjorts att använda dylika och af flera olika konstruktioner,
men försöken hafva ej utfallit väl, och man har återgått till att
använda öppen pipa. Många orsaker hafva bidragit härtill. Skillnaden
i specifik vikt emellan träkolen och de tunga, täta bergmalmerna
fordrar en mycket noggrannare uppsättning af kol och malm, än
hvad som kan åstadkommas med de utomlands vid koksmasugnar använda
konstruktionerna af dylika uppsättningsmål. Träkolen hafva en ojämn,
ofta ganska stor vattenhalt, och för att lätt kunna bortleda densamma
erfordras proportionsvis mycket rymliga gasuttag och gasledningar;
om kolen äro mycket sura, är en öppen pipa alltid fördelaktigare än
en sluten, uppsättningsapparaten må vara af hvilken konstruktion
som helst. Härtill kommer, att vid det stora flertalet af svenska
masugnar drifvas blåsmaskiner och krossverk med vattenkraft och att
ej all gas behöfver användas för hyttans behof samt slutligen att man
med cylinder och öppen pipa kan uttaga minst 4/o af den i masugnen
alstrade gasen och att gasen då blir mindre vattenhaltig och därför
mera effektiv, än då slutet uppsättningsmål användes. Vidstå-ende
bild visar en modern svensk masugnspipa, öppen med cylinder.

Som nämndt, begagnas dock slutna uppsättningsmål vid en del masugnar
men vanligen endast vid sådana verk, där masugnsgasen äfven kan
användas för extra ändamål, såsom för martinugnar, uppvärmning af
skänkar, konvertrar, vällgropar o. d., äfvensom där anordningar
för träkolens torkning förefinnas.

Kolen uppsättas alltid efter en viss volym, som benämnes kolsättning,
hvilken dock är något olika vid större eller mindre ugnar och
varierar från 14 till 16 hl. På hvarje kolsättning uppsattes
däremot malmen efter vikt, som ändras alltefter behof. Vid den
öppna masugnspipan fördelas malmen på kolsättningen mycket noga,
så att en viss vikt af malmen uppsattes invid själfva pipmuren
och benämnes mursättning, under det att den öfriga delen af malmen
fördelas jämnt Öfver kolen. Att med ett slutet uppsättningsmål få
malmen så noga fördelad som i en öppen pipa, är knappast möjligt,
men dock äro i det afseendet de här begagnade apparaterna bättre
än de utomlands använda.

De slutna uppsättningsmål, som här begagnas, äro af tvenne olika
konstruktioner, det ena af bergsingeniören Charleville, det andra
af d:r H. Tholander.

Cliarlevilles uppsättningsmål består af en yttre tratt, i hvilken
en mindre kon är fastsatt. Den ringformiga öppningen emellan denna
kon och tratten kan slutas eller öppnas förmedelst sänkning eller
höjning af en ring med triangel-formig tvärsektion. Da apparaten
är sluten, bildar den sålunda tvenne ringformiga afdelningar,
den ena mellan ringen och inre fastsittande könen, den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:58:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig01/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free